Missionens mission

Ledare. Efter många försök och år av arbete håller kyrkans första egentliga missionsstrategi som bäst på att finslipas i en arbetsgrupp under ledning av Lappobiskopen Simo Peura. I början av december torde resultatet av arbetet kunna överlämnas till i sista hand kyrkostyrelsen. 30.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Hur strategipappret ser ut återstår följaktligen att se. Det man i alla fall redan nu torde kunna säga är att frågan inte kommer att vara om kyrkan ska ha missionsarbete, utan hur det arbetet ska se ut, utformas och organiseras.

Jesu missionsbefallning i Matteusevangeliet 28:16-20 sammanfattar kyrkans övergripande uppgift: att göra alla människor i hela världen till Hans lärjungar. Medlen är att döpa dem och att lära dem att hålla buden.
Med tanke på hur ordet mission i dag används som synonym till uppgift kan man alltså säga att detta är missionens mission. Och att mission är kyrkans mission.

Ur ett mänskligt perspektiv såg uppgiften säkert helt omöjlig ut då den gavs åt de första missionärerna, lärjungarna. Det var fråga om ”Misson impossible”.
Men så fick de inte heller sin mission av en uppdragsgivare som därefter drog sig tillbaka och började invänta resultat.
En viktig del av missionsbefallningen lyder ”och jag är med er alla dagar till tidens slut”, vilket är det samma som till dess att uppgiften är slutförd, till den dag då kyrkans Herre kan konstatera ”mission completed”.

Ännu är vi inte där och därmed står kyrkans mission fast.
Under rubriken ”Förändrade missionsfält utmanar” beskrivs i senaste nummer av Kyrkpressen utmaningar och problem för och i dagens missionsarbete. Den allmänna bilden är att mycket förändrats och det dessutom på många olika sätt.
De största förändringarna har att göra med ett sjunkande antal missionärer, med missionärernas ovillighet att binda sig för längre tid och sist men inte minst med radikalt förändrade förhållanden på de traditionella ”missionsfälten”.

De organisationer och personer som arbetar med missionen är varken bättre, sämre eller annorlunda än andra människor.
Det innebär bland annat att rutiner och traditioner inte alltid endast är till stöd och inspiration för arbetet, utan också kan bli hinder för ett nödvändigt nytänkande.

Till det värsta som kan hända rent allmänt taget är att man håller fast vid hur man alltid har gjort även om världen omkring en förändrats totalt.
Men katastrofalt kan det också vara att låta förändrade förhållanden styra arbetet så att man glömmer eller tonar ner sin ursprungliga mission.
För alla de organisationer som arbetar inom missionssektorn gäller följaktligen att söka de rätta proportionerna mellan tradition och förnyelse. Och det måste göras utgående från missionens mission: att göra människor till Jesu lärjungar.

Även om det kanske låter självklart är det inte alltid lätt och kanske inte ens alltid lätt att komma ihåg. Det är så mycket som kunde göras och det är så mycket som det känns nödvändigt att göra.
Kyrkan och missionsorganisationer är i den situationen att de alltid kunde göra mera och aldrig kan göra nog. Då måste man prioritera och det är utgående från den givna uppgiften som prioriteringarna måste göras.

Som alltid då det gäller att prioritera finns det delade meningar. Så också då det gäller prioriteringarna inom missionen.
Är det till exempel riktigt att prioritera stödet till redan etablerade kyrkor och församlingar eller borde de resurser som används där hellre användas direkt för traditionell ”förkunnelsemission” till människor som inte nåtts av det kristna budskapet?
Andra viktig och svåra prioriteringsfrågor har att göra med konkreta insatser. Vad ska till exempel räknas som mission och vad är mera allmän humanitär verksamhet?

En aktuell fråga för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är också vem eller vilka som i kyrkans namn får bedriva mission. Också den frågan behandlas i det strategipapper som är under vardande.
Biskop Peuras preliminära besked (se mera på nyhetsplats) att strategin också i fortsättning bygger på missionsorganisationernas arbete är glädjande. Försök i andra länder att centralisera och byråkratisera missionen manar inte till efterföljd.

Men än är detta projekt inte i land. Nu är det ”fältet” som har att avgöra om den utarbetade missionsstrategin och avtalen mellan kyrkostyrelsen och missionsorganisationerna kan godkännas eller inte.
Det är att hoppas på ett ja och de som eventuellt överväger att säga nej måste inse sitt ansvar bland annat genom att besvara frågan: vad i stället?

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00