Dödsstraff för den som lämnar islam

Världen. 7.10.2008 kl. 00:00

stock.xchng

Att det iranska parlamentet tar upp dödsstraff för den som lämnar islam anses vara en tillbakagång vad gäller mänskliga rättigheter.

Efter att iranska parlamentet så gott som enhälligt (196 ledamöter röstade för, sju emot och två nedlagda) antagit ett lagförslag som går ut på att ge dödsstraff för alla som lämnar islam är det bara formaliteter kvar innan lagen kan träda i kraft.

– Redan tidigare har domstolarna kunnat döma de som konverterat från islam till döden, med hänvisning till Koranen och andra rättskällor inom islam. Syftet med lagen är att göra domstolarnas praxis enhetlig, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet till tidningen Dagen.

Det är de nyare, evangeliserande kyrkorna som berörs, det är där konvertiterna finns. De flesta kristna i landet tillhör historiska kyrkor, som den armeniska och assyriska.

Många debattörer och politiskt aktiva inom och utanför Iran har kritiserat förslaget hårt.

– Att parlamentet tar upp dödsstraff för den som lämnar islam är ett enormt steg bakåt för mänskliga rättigheter i Iran. Ingenting liknande har hänt förut, säger en expert från Christian Solidarity Worldwide, en kristen organisation som övervakar religionsfrihet.

Allt fler kristna arresteras

Experten är orolig för hur lagförslagets utgång ska påverka de kristna som nu sitter arresterade.

– Under det här året har det redan skett många fler arresteringar av kristna än under hela 2007. Det är en tydlig, oroande trend. Vi är rädda att det sätt som parlamentet behandlar frågan om dödsstraff ska påverka domarna negativt.

Lagförslaget är utformat så att det kan påverka även iranier utomlands.

– Regimen kan åtala och döma medborgare också utanför landet. Men de kan förstås inte verkställa en avrättning om någon befinner sig utomlands. Däremot påverkar det möjligheterna för den dömde att någonsin kunna resa tillbaks till Iran, säger experten.

– Vårt hopp är att organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter både inom och utanför Iran ska protestera. Det är enda chansen till en ändring av lagförslaget, säger experten från Christian Solidarity Worldwide.

Kerstin Haldin-Rönn



ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00