Den som har ska få

Ledare. Två ex-statsministrar har fått nya, förstklassiga uppdrag.
Centerpartisten Esko Aho byter vik. Han flyttar från Sitratornet i Gräsviken till Nokias huvudkontor i Kägelviken och bli direktör med uppdraget att sköta samhälls- och samarbetsrelationer.
Socialdemokraten Paavo Lipponen behöver kanske inte byta adress eftersom hans nya uppdrag är verka som lobbyist för det tysk-ryska bolaget Nord Stream. Han ska bereda väg – eller kanske i detta fall snarare botten – för bolagets planerade gasrör i Östersjön.
21.8.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

 De nya uppdragen för de två före detta statsministrarna för tankarna till Bibelns ord om att den som har ska få mera och av den som intet har ska tas det lilla han har. I de aktuella fallen är det inte primärt fråga om att Lipponen och Aho får väl tilltagen ersättning för sina insatser de nya arbetsgivarna till godo. Det primära och viktiga är att de som redan har – Nokia och Nord Stream – i och med sina nyförvärv får ännu bättre möjligheter att utöka sitt jordisk goda.

Detta är ofta skillnaden mellan dem som har och dem som inte har.
De som har kan med hjälp av sina tillgångar skapa förutsättningar för att få ännu mera, kanske till och med försäkra sig om att så sker.
De som inget har saknar däremot ofta också det som behövs för att forma en bättre framtid. Att ingenting ha innebär för många samtidigt att ingenting få.
Hur konkret detta är visar de undersökningar som vittnar om att fattigdom, sociala problem och social marginalisering allt oftare går i arv.

Mot denna bakgrund är det motiverat att säga att det inte är Nokia, Nord Stream eller andra mer eller mindre mäktiga aktörer på den ekonomiska scenen som har det största behovet av inflytelserika medarbetare och lobbare.
Det behovet är störst bland dem som har det sämst.

Med detta inte sagt att de som har inte har rätt att sträva efter mera eller att använda sig av de medel som behövs för det.
Inte alls.
Den operativa ledning som representerar ägarnas intressen i Nokia, Nord Stream och andra företag kan tvärtom sägas handla oetiskt om det inte gör det. Att de sköter sina bolag dåligt gagnar inte dem som har det dåligt.

Här är det alltså inte ett antingen–eller som gäller. Det som däremot allt för ofta saknas är ett både–och.
I de aktuella fallen med Aho och Lipponen konkretiseras detta i frågan: hur kommer det sig att de, som i sin aktiva karriär sade sig känna så varmt för dem som har de svårt, så ofta återfinns i de välställdas hörna efter avslutat politiskt värv?
Eller omvänt: Varför saknas tunga och inflytelserika ex-politiker bland dem som har det ekonomiskt och socialt svårt?

Finland skulle förmodligen se ganska annorlunda ut om Aho, Lipponen & co aktivt använde sina kunskaper, erfarenheter och kontakter i arbetet med och lobbandet för de utslagna, de hemlösa, ensamförsörjarna, de arbetslösa.
Att de inte gör det är naturligtvis inte Nokias eller Nord Streams fel. Att de inte gör det beror på personernas prioriteringar. Och säkert kan prioriteringarna försvaras.
Nokias framtid är av stor betydelse för Finland och finländarna och Nord Streams gasrörsprojekt har konsekvenser för allt från den framtid energiförsörjning till global energipolitik och politik rent allmänt.

Det betänkliga, beklagliga och oacceptabla är att prioriteringarna av uppdrag och insatser allt för ofta förefaller vara beroende av eller förknippade med personlig vinning.
Det är det som gör att de som har något att ge kan räkna med de inflytelserikas hjälp för sina projekt. Och det är det som gör att de som ingenting har inte kan räkna med den hjälpen.

Om det inte var på det här sättet skulle väl förekomsten av tunga medhjälpare vara jämnare i de olika ringhörnorna?

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00