Förbön eller välsignelseakt

Kyrka. Vad som uppfattas som en välsignelseakt av ett registrerat parförhållande har lett till fyra anmälningar till domkapitlet i Esbo. Vad är förbön, vad är välsignelse, vad är en andakt i samband med en fest? 5.8.2008 kl. 00:00

Prosten Liisa Tuovinen säger att om hon vetat att andaktsplatsen på Hvittorp lägergård var invigd som kyrka så hade hon inte låtit akten ske där.

– Vi diskuterade det här en hel del, säger pensionerade prosten Liisa Tuovinen.  Hon är prästen vid ”vad-skall-vi-kalla-det” tillfället på Esbo samfällighets lägergård Hvittorp i Kyrkslätt när barnmorskan Veera Lange och gruppförmannen Annukka Matilainen firade registeringen av sitt partnerskap. Själva lade de in en familjeannons om festen med 60 personer under rubriken ”vigda”.

Esbo samfällighet har sedermera gått in för att se över bestämmelserna om till vad man hyr ut sina lägergårdar.

– Frågan är hur vi skall möta personer som lever i ett registrerat partnerskap kommer för att  få välsignelse, säger Tuovinen.

Hon säger att frågan varit uppe i kyrkomötets konstitutionsutskott där man talat om välsignelse av hem, som är en accepterad förrättning. Man skall ta emot paret, diskutera och kanske be tillsammans och alltid beakta det enskilda fallet.

– Man kunde lika bra kalla det en förbönsstund, säger hon.

Själv har hon skickat sin text från tillfället till sin biskop Mikko Heikka som inte sagt annat än att frågan behandlas om saken anmäls. Heikka är själv anmäld till sitt domkapitel i saken.

Tal, bön och välsignelse

Vad gjorde hon i Hvittorp?

– Jag läste en bön, höll ett tal om kärlek trohet och att dela livet tillsammans.

Tillfället avslutades med Herrens välsignelse.

 – Är det en försvårande omständighet? Vi läser Herrens välsignelse vid gudstjänstens avslutning, inte ber vi då vissa människor att avlägsna sig?

Katolska kyrkan är förvisso strängare. Den som använder kondom eller som är frånskild utestängs från nattvardsgemenskapen.

– Men vi delar ut nattvarden åt alla som vill komma, säger hon.

Hon har fått många uppskattande samtal och få negativa.

– De flesta har kommit från äldre kvinnor. När jag lyssnat på dem så är tanken faktiskt att homosexuella inte skall få höra till kyrkan.

När pastor Leena Huovinen anmäldes för att ha välsignat ett par i registrerat partnerskap fríkändes hon av domkapitlet med motiveringen att frågan föll ramen för själavård. Den festen hölls på en restaurant.

– Om man får be på krogen men inte i kyrkan så vet jag inte om man skall skratta eller gråta, säger Tuovinen som gärna vill veta vad ”själavård” betyder.

Tuovinen vill inte att ett registrerat partnerskap skall kallas äktenskap.

– Det är viktigt att hålla begreppen klara. Äktenskap är något som ingås mellan man och kvinna.

Vad festen hon varit med om skall kallas vet hon inte.

– Det finns inget lämpligt ord tillsvidare.

En provokation tillstår hon. Hon var med när biskoparna satte igång processen med att fundera om kyrkans inställning till homosexualitet. På de seminarierna förde ingen de homosexuellas talan. Det fick de göra på Hvittorp.

Gå över gränser

– Jag har läst min Bibel. Den homosexualitet den talar om är inte den samma som vi diskuterar nu. Det har inte att göra med en bestående kärleksrelation mellan två vuxna människor. Det som står i Mose lag och det som Paulus uttalar sig om handlar inte om det som vi nu kallar registrerat partnerskap. Det är hon övertygad om.

– Det som vi nu förstår som en homosexuell identitet kände man inte till på den tiden.

Hon säger att det finns otaliga saker där vi har ändrat vårt tänkesätt:

– Jesus sade tydligt att man inte får skilja sig. Paulus säger klart att en kvinna inte får undervisa.

Ändå låter vi det ske. Ibland måste man gå över gränser och det gör man också i Bibeln, menar hon.

– I Apostlagärningarna döper Petrus den hedniske hövitsmannen Kornelius. Han gör det innan apostlarna i Jerusalem har hunnit besluta i frågan om hednakristna skall följa de judiska reglerna eller inte.

Det är inte utan att Liisa Tuovinen ser sig i gott sällskap

Rolf af Hällström



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36