Den finlandssvenska tidningen

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Trots signaler om motsatsen har ambitionerna inte heller på länge varit att leva upp till den statusen. Det medger nu utan omsvep Henrik Johansson, styrelseordförande i Hufvudstadsbladet och vd för KSF Media (Hbl 5.7)

En officiellt uttalad strävan att bli en lokaltidning i huvudstadsregionen är något nytt. Den historiska markeringen kan ju knappast innebära något annat än öppen och mer eller mindre total reträtt från övriga Svenskfinland.

Ur ett övergripande finlandssvenskt perspektiv är detta beklagligt. Samtidig är beslutet att göra Hbl till en lokal- och regionaltidning förståelig om ägarna är övertygade om att det är enda sättet att få ekonomin i balans.

Tillgångarna må vara så stora att de i och för sig kan finansiera en förlustbringande verksamhet, men inte ens stora tillgångar gör en sådan verksamhet vettig. Allra minst på sikt.

Med tanke på den nya koncernstrukturen är det knappast heller möjligt att tillåta stora förluster för en tidning med motiveringen att de andra tidningarna gör plusresultat.

Kravet på minst nollresultat för Hbl torde vara cementerat och därför framstår företags- och koncernledningens betoning av att ett nollresultat gäller koncernen som helhet mera som nervlugnande verbal medicin än som en ett löfte om förståelse för fortsatta förluster för koncernens flaggskepp.

Den uppkomna situationen är speciellt utmanande i en situation då Svenskfinland på olika sätt och på olika plan hotas försvagas och då – för att citera Bo-Magnus Salenius (Hbl 4.7) – ankdammen håller på att bli små pölar.

Speciellt i en sådan utmanande situation är behovet av identitetsskapande, -upprätthållande och -förstärkande element av största betydelse.

Tack vare att praktiskt taget alla församlingar prenumererar på Kyrkpressen åt sina medlemmar fyller denna tidning i dag åtminstone delvis detta behov.

Frågan hur vi skall kunna göra det ännu bättre i morgon och övermorgon är nu aktuellare än någonsin.

Kunde kanske Kyrkpressen, som med sin upplaga på 105 000 ex redan når en överväldigande majoritet av de finlandssvenska hushållen, utvecklas till att i ännu högre grad bli den finlandssvenska tidning som otvivelaktigt behövs?  Och vad är det då som de finlandssvenska aktörerna kan och bör göra?

Det kan kanske upplevas som taktlös överbetoning av den egna rollen att i Kyrkpressen lyfta fram Kyrkpressens roll i detta sammanhang.

Faktum är i alla fall att tidningen finns och sprids över hela Svenskfinland, och att den har möjligheter att utvecklas i antydd riktning. Och inte endast det. Kyrkpressen förefaller vara den enda tidning som kunde utvecklas till att bli den finlandssvenska tidningen.

Visserligen skulle Kyrkpressens utbud också efter en breddning vara begränsat till sitt innehåll i förhållande till en finlandssvensk dagstidning som utkommer sju dagar i veckan, men i alla fall.

Nu står ju valet inte mellan att ha en fullservicetidning eller en mera blygsam variant av en tidning som når finlandssvenskarna. Valet står mellan att ha det senare eller ingenting alls.

Det är med andra ord fråga om att inse faran av att göra det bästa till det godas fiende.

Det faktum att omkring 85 procent av finlandssvenskarna hör till folkkyrkan eller till något annat kristet samfund talar för den självklara möjligheten att kombinera ett kristet innehåll samt kyrklig och eventuellt också frikyrklig information med mera allmän information om den finlandssvenska verkligheten.

I själva verket skulle ett informationspaket av det utbyggda slaget konstruktivt, naturligt och på ett praktiskt sätt belysa den finlandssvenska verkligheten och därmed stärka den finlandssvenska identiteten och de finlandssvenska institutionerna.

Stig Kankkonen



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00