Därför väckte Maria Magdalena debatt

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006.
1.7.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Mårten Wallendahl säger att det är en kombination av många element som gjorde att diskussionen om pjäsen Maria Magdalena blev så omfattande.

– Ska människor vända sig till kyrkan endast för bröd? Eller kan skådespel tillföra något? Det här finns det helt klart olika åsikter om, säger Mårten Wallendahl och syftar på diskussionen om pjäsen Maria Magdalena.

Bara sättet på vilket debattörer omnämnde pjäsen, som uppfördes våren 2006, vittnar om åsiktsskillnader – allt från teater, dialog, passionsdrama och föreställning användes för att beskriva monologen.

Avhandlingen Bröd och skådespel åt folket? - Mediediskussionen om monologen Maria Magdalena ger ett svar på varför pjäsen blev så omdiskuterad. Wallendahl har kommit fram till att det är flera faktorer som ledde till att diskussionen tedde sig som den gjorde. Fem element i kombination orsakade debatten.

– Hade ett enda av de fem saknats hade inte diskussionen sett ut som den gjorde eller kanske inte ägt rum över huvudtaget, säger Wallendahl.

De fem elementen är kvinnan, sexualiteten, den sakrala lokalen, tolkningen och media.

– Hade en pjäs om en manlig lärjunge väckt samma problem? Eller är det frågeställningen om att Jesus kan ha väckt åtrå hos en kvinna som ledde till problem, funderar Wallendahl.

Han fortsätter med att fråga sig om samma känslor väckts om pjäsen inte framförts i kyrkorum och församlingssalar. Eller låg problemet i att en berättelse som uppfattats som helig satts in i en vidare kontext?

– Får man dra egna slutsatser och göra antaganden?

Medieuppbåd

Slutligen lyfter han fram medierna. Hade debatten alls ägt rum om pjäsen inte tagits upp av dem?

– Via media fick många människor en bild av pjäsen och de största åsiktsutbytena ägde rum innan de flesta ens sett pjäsen. Praktiskt taget alla finlandssvenska tidningar samt tv och radio tog upp problematiken och flera finska hakade på. Fokus låg på konflikterna.

Han sammanfattar och säger att alla faktorer tillsammans formade debatten och gjorde den så omfattande.

– Sedan kan man ju fråga sig om det var lyckligt eller olyckligt att det blev som det blev. Några egentliga konsekvenser för kyrkan fick pjäsen inte. Men den hade knappast blivit en sådan publiksuccé om det inte var för uppståndelsen.

Läs mera i Kp 27/2008.

Christa Mickelsson



SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00