Därför väckte Maria Magdalena debatt

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006.
1.7.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Mårten Wallendahl säger att det är en kombination av många element som gjorde att diskussionen om pjäsen Maria Magdalena blev så omfattande.

– Ska människor vända sig till kyrkan endast för bröd? Eller kan skådespel tillföra något? Det här finns det helt klart olika åsikter om, säger Mårten Wallendahl och syftar på diskussionen om pjäsen Maria Magdalena.

Bara sättet på vilket debattörer omnämnde pjäsen, som uppfördes våren 2006, vittnar om åsiktsskillnader – allt från teater, dialog, passionsdrama och föreställning användes för att beskriva monologen.

Avhandlingen Bröd och skådespel åt folket? - Mediediskussionen om monologen Maria Magdalena ger ett svar på varför pjäsen blev så omdiskuterad. Wallendahl har kommit fram till att det är flera faktorer som ledde till att diskussionen tedde sig som den gjorde. Fem element i kombination orsakade debatten.

– Hade ett enda av de fem saknats hade inte diskussionen sett ut som den gjorde eller kanske inte ägt rum över huvudtaget, säger Wallendahl.

De fem elementen är kvinnan, sexualiteten, den sakrala lokalen, tolkningen och media.

– Hade en pjäs om en manlig lärjunge väckt samma problem? Eller är det frågeställningen om att Jesus kan ha väckt åtrå hos en kvinna som ledde till problem, funderar Wallendahl.

Han fortsätter med att fråga sig om samma känslor väckts om pjäsen inte framförts i kyrkorum och församlingssalar. Eller låg problemet i att en berättelse som uppfattats som helig satts in i en vidare kontext?

– Får man dra egna slutsatser och göra antaganden?

Medieuppbåd

Slutligen lyfter han fram medierna. Hade debatten alls ägt rum om pjäsen inte tagits upp av dem?

– Via media fick många människor en bild av pjäsen och de största åsiktsutbytena ägde rum innan de flesta ens sett pjäsen. Praktiskt taget alla finlandssvenska tidningar samt tv och radio tog upp problematiken och flera finska hakade på. Fokus låg på konflikterna.

Han sammanfattar och säger att alla faktorer tillsammans formade debatten och gjorde den så omfattande.

– Sedan kan man ju fråga sig om det var lyckligt eller olyckligt att det blev som det blev. Några egentliga konsekvenser för kyrkan fick pjäsen inte. Men den hade knappast blivit en sådan publiksuccé om det inte var för uppståndelsen.

Läs mera i Kp 27/2008.

Christa Mickelsson



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00