Bocken som trädgårdsmästare

Ledare. I nummer 1/2008 av Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift (NAT) ingår Marjatta Montonens beskrivning av turerna kring varningstexter på alkoholflaskor i Finland. 12.6.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Alltså kring planerna på att förse alkoholflaskor med en varningstringel, som upplyser konsumenterna om alkoholens skadliga verkningar.Planerna blev inte förverkligade och Montonen beskriver varför det gick som det gick.

Det avgörande enligt Montonen – och hennes dokumentation och argumentering är övertygande – var det stora inflytande som alkoholindustrin från början till slut hade på processen.

Men som Montonen också dels klart säger ut, dels låter förstå: det stora inflytandet var i hög grad ett resultat av beslutsfattarnas val. De gav industrin möjligheter att påverka processen och de möjligheterna utnyttjades till fullo. I den meningen är alkoholindustrin bara att gratulera.

Med hänvisning till Montonens debattartikel konstaterar Kerstin Stenius i ledaren i nämnda nummer av NAT bland annat:

”I det nu aktuella fallet med varningstexterna på alkoholflaskorna i Finland fick det privata näringslivet hälften av mandaten i den kommitté som skulle besluta om utformningen av texterna. Fördelningen var intressant eftersom lagen angav varningstexterna som ett led i förebyggandet av alkoholrelaterade skador, dvs. som upplysning i en folkhälsofråga. Men nu fick kommittén i uppdrag att beakta också näringslivspolitiska aspekter.”

Följderna blev en ställvis farsartad process och ett obegripligt slutresultat.Med alla fakta som är kända kunde alkoholindustrins företrädare självfallet inte förneka alkoholens negativa verkningar på hälsan. Följaktligen koncentrerade man sig på att konsumenterna inte skulle påminnas om det.

Slutresultatet vet vi. Beslutet att ta i bruk varningsmärkningar av alkoholprodukter hävdes.

Det man kan säga om beslutet är att de näringslivspolitiska aspekterna inte endast beaktades. De lade under sig andra aspekter, som till exempel folkhälsa och socialpolitiska aspekter.

Det är svårt att beskriva detta på något annat sätt än att penningen avgick med segern i slaget om varningsmärkningen. Åtminstone var det inte omsorg om människan som dikterade beslutet.

I den tidigare nämnda ledaren skriver Stenius:

”I värsta fall leder den nuvarande dekonstruktionen av den nordiska korporatismen till att förvaltningen och de som talar för hela samhällets intressen förvandlas till en part med lika, eller rentav mindre, inflytande än de som försvarar sina intressen av att driva lönsamma affärer eller de som försvarar andra små specialgruppers intressen i befolkningen. Då förvandlas försvaret för det allmänna bästa till en partsinlaga bland andra, till ett intresse som kan röstas bort.”

Men är det inte just detta som nu har diskuterats då det gäller valfinansieringen? Målsättningen med de ekonomiska bidragen, i vissa fall stora ekonomiska bidrag, har ju varit att få in människor som driver näringslivets intressen i beslutande organ.Farsen kring varningsmärkningen av alkoholvaror visar att satsningarna gett utdelning. Alkoholindustrin gick segrade ur processen. Alkoholeländet för tusentals och åter tusentals finländare blev en partsinlaga som vägde lätt.

I fråga om två andra viktiga samhällssektorer har vi redan sett antydningar om vad vi har att vänta oss om denna utveckling fortsätter.

Inom sjuk- och hälsovården blir näringspolitiska och ekonomiska bedömningar allt viktigare. Samma utveckling ser vi inom universiteten och högskolorna och inom utbildningen som helhet. Industrins och näringslivets behov ska vara det vägledande.

Representanterna för industrin och näringslivet har legitim rätt att tala för och driva sina intressen. Det är de politika beslutsfattarnas rätt och skyldighet att se till allas bästa. Och det är tyvärr där det nu förefaller brista. Det finns fortfarande andra intressen som bör beaktas än näringspolitiska.

Den som är intresserade av turerna kring varningstriangeln rekommenderas läsa Montonens artikel samt Kerstin Stenius ledare med anledning artikeln. Materialet finns på adress

http://nat.stakes.fi/SV/index.htm

Stig Kankkonen



NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00