Åt den som har skall ges

Ledare. Den samhälleliga utvecklingen är åtminstone i viss mening ganska biblisk. 29.5.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Böckernas bok säger ju att åt den som har skall bli givet och av den som inget har skall tas också det lilla han har.

Faktum förefaller ju vara att de politiska beslutsfattarna ser som sin största utmaning att garantera att de som har det bra skall få det bättre och bättre. Detta även då det kräver att de som har det sämst ställt halkar efter allt mera.

På högsta politiska nivå har det funnits försök att klara av detta oetiska mönster med att förklara att det inte är fattigdomen utan avundsjukan gentemot de rika som är det egentliga problemet.

På ett mera lokalt plan, i detta fall i välmående Esbo, har man försökt sig på omskrivningar. I stället för att tala om fattigdom rekommenderas att man använder termen ”välfärdsunderskott”.Sådana virtuosa uppvisningar i verbal akrobatik kan inte betecknas som annat än tragikomiska. Eller kanske enbart tragiska.Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen och de synbarligen allt hårdnande attityderna ger diskussionen om valfinansiering dimensioner som marginellt, om alls, har berörts.

Det verkliga problemet i sammanhanget är det som har fått duga som svar på frågan varför och åt vem representanter för näringslivet gett sitt stöd. Och det torde säga en hel del om attitydklimatet i vårt land just nu.

Det stående svaret i valfinansieringsdebatten har varit att donatorerna finansierat valkampanjer för personer som klart uttalat förståelse för näringslivet och dess intressen. Alltså sina vänner.

Detta är det verkliga problemet därför att konsekvenserna inte kan bli andra än att de som har kommer att få mera och de som inte har får finna sig i att se sina intressen marginaliserade.

Där alltså ingenting att undra över att förståelsen och intresset är minimalt för hur de fattiga bland oss har det. Och större lär det inte bli. Det ser valfinansieringssystemet till.

Inte enbart det förstås, men också det.

Konsekvenserna är uppenbara.

Den största utmaningen beträffande valfinansieringen är alltså inte en redovisning av vem som fått hur mycket av vem. Utmaningen är att skapa ett system som gör att också de som inte har en stinn plånbok eller tillgång till inflytelserika nätverk har möjlighet att få in sina vänner i riksdag och regering.

Det är en förutsättning inte endast för ekonomisk och social rättvisa, utan också för att den samhälleliga debatten tillförs ett brett urval av åsikter och argument.

Hur den saken ordnas kommer att vara av större betydelse för förtroendet för politiken och politikerna än den nu så populära jakten på donatorer och mottagare någonsin kan vara.

Stig Kankkonen



nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21