Förslag om personförsamlingar väckte livlig diskussion

Kyrka. Den nuvarande församlingsindelningen i vårt land är föråldrad. Det anser tio kyrkomötesledamöter som har lämnat in ett förslag om långtgående reformer av det s.k. parokial-systemet. 9.5.2008 kl. 00:00

Många kyrkomötesombud motsatte sig tanken att det skulle bli möjligt att bilda personförsamlingar vars medlemmar arbetar för enskilda mål eller har en särskild åsikt i en viss fråga.

Förslaget väckte den livligaste debatten hittills under det pågående kyrkomötet. Ledamöterna vill att församlingsindelningen skulle göras oberoende av de förändringar den kommunala service- och strukturreformen för med sig. Kyrkan skulle alltså själv bestämma församlingarnas storlek och ta i betraktande enskilda församlingars situation och behov.

– Kyrkan förlorar sin dragningskraft som andligt hem om den på lokal nivå fungerar som hälsovården i en storkommun. Vi behöver sådana förändringar som ger församlingarna möjlighet att fungera som andliga gemenskaper, motiverade Lasse Marjokorpi.

Fritt val av församling

Ledamöterna föreslår också att systemet skulle ändras så, att den enskilda medlemmen fritt kunde välja vilken församling hon/han vill höra till. I dagens läge bestäms församlingstillhörigheten av boningsort; i städerna av i vilken stadsdel en medlem är bosatt. Ledamöterna föreslår att medlemmarna helt fritt skulle få välja till vilken församling de vill höra.

Flera inlägg under diskussionen hävdade att en total valfrihet skulle skada kyrkan, men att det inom kyrkliga samfälligheter skulle vara möjligt att fritt välja församling. Andra ledamöter varnade för att en sådan reform kan ytterligare urvattna församlingsmedlemmars hemkänsla och även skattetekniska problem lyftes fram.
Personförsamlingsidén problematisk

Mest mothugg fick i alla fall förslaget om att det skulle bli möjligt att grunda s.k. personförsamlingar, dvs att medlemmar kunde grunda eller ansluta sig till församlingar som vill arbeta för speciella mål eller vars medlemmar hyser samma åsikt i någon enskild fråga. Förslaget motiverades med att sådana församlingar bättre skulle svara mot den nutida människans behov och önskningar.

Diskussionsinläggen visade att det finns starkt motstånd mot personförsamlingsidén.

– Kyrkan får inte bli en mosaik av enfärgade rutor. Församlingarna skall inte vara ensaksrörelser, utan grunda sig på Ordet och sakramenten, hävdade biskop Juha Pihkala.

– I arbetet med församlingsreformen borde man i stället bereda de enskilda församlingarna möjlighet att få sina röster hörda under processen.

KT



kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47