Förslag om personförsamlingar väckte livlig diskussion

Kyrka. Den nuvarande församlingsindelningen i vårt land är föråldrad. Det anser tio kyrkomötesledamöter som har lämnat in ett förslag om långtgående reformer av det s.k. parokial-systemet. 9.5.2008 kl. 00:00

Många kyrkomötesombud motsatte sig tanken att det skulle bli möjligt att bilda personförsamlingar vars medlemmar arbetar för enskilda mål eller har en särskild åsikt i en viss fråga.

Förslaget väckte den livligaste debatten hittills under det pågående kyrkomötet. Ledamöterna vill att församlingsindelningen skulle göras oberoende av de förändringar den kommunala service- och strukturreformen för med sig. Kyrkan skulle alltså själv bestämma församlingarnas storlek och ta i betraktande enskilda församlingars situation och behov.

– Kyrkan förlorar sin dragningskraft som andligt hem om den på lokal nivå fungerar som hälsovården i en storkommun. Vi behöver sådana förändringar som ger församlingarna möjlighet att fungera som andliga gemenskaper, motiverade Lasse Marjokorpi.

Fritt val av församling

Ledamöterna föreslår också att systemet skulle ändras så, att den enskilda medlemmen fritt kunde välja vilken församling hon/han vill höra till. I dagens läge bestäms församlingstillhörigheten av boningsort; i städerna av i vilken stadsdel en medlem är bosatt. Ledamöterna föreslår att medlemmarna helt fritt skulle få välja till vilken församling de vill höra.

Flera inlägg under diskussionen hävdade att en total valfrihet skulle skada kyrkan, men att det inom kyrkliga samfälligheter skulle vara möjligt att fritt välja församling. Andra ledamöter varnade för att en sådan reform kan ytterligare urvattna församlingsmedlemmars hemkänsla och även skattetekniska problem lyftes fram.
Personförsamlingsidén problematisk

Mest mothugg fick i alla fall förslaget om att det skulle bli möjligt att grunda s.k. personförsamlingar, dvs att medlemmar kunde grunda eller ansluta sig till församlingar som vill arbeta för speciella mål eller vars medlemmar hyser samma åsikt i någon enskild fråga. Förslaget motiverades med att sådana församlingar bättre skulle svara mot den nutida människans behov och önskningar.

Diskussionsinläggen visade att det finns starkt motstånd mot personförsamlingsidén.

– Kyrkan får inte bli en mosaik av enfärgade rutor. Församlingarna skall inte vara ensaksrörelser, utan grunda sig på Ordet och sakramenten, hävdade biskop Juha Pihkala.

– I arbetet med församlingsreformen borde man i stället bereda de enskilda församlingarna möjlighet att få sina röster hörda under processen.

KT



Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07