Kyrkliga tidningstexter svåra att förstå

Kyrka. Kyrkpressen-redaktörerna tenderar att tro att läsarna har större kunskaper än de har. Det här visar Mira Strandbergs pro gradu-uppsats om referensbindning i tidningens texter. 23.4.2008 kl. 00:00

Linda Fontell

– Kyrkliga nyhter kräver ofta förklaringar. Skribenterna borde inte utgå från att begreppen är bekanta för läsarna, säger Mira Strandberg som forskat i referensbindningar.


Mira Strandberg, till vardags redaktör på Kyrkpressen, har vid sidan av sitt jobb forskat i referensbindning i fyra nyhetstexter som ingått i Kyrkpressen. Resultatet är uppsatsen ”När biskopen blir Björkstrand”.

– Eftersom Kyrkpressen skriver mycket om kyrkan är nyheterna ofta sådana att de kräver många förklaringar, säger Strandberg.

Texternas referensbindning, som hon behandlar i uppsatsen, handlar om hur man syftar tillbaka på något som man redan sagt, till exempel biskopen – Björkstrand.

– Det fungerar bra så länge alla vet vad det handlar om. Referensbindning som kan vara svår är då man använder en bildning som baserar sig på hur världen fungerar, en bindningstyp som kallas inferens. Till exempel om man skriver att någon som suttit på restaurang gick efter att ha betalat notan. Vi vet ju alla att man ska betala notan före man går.

Det är mer problematiskt att använda del-helhetsbindningar som inte är lika självklara. Vi utgår ofta från att alla vet att nattvarden äger rum under en gudstjänst eller att prästen jobbar i församlingen.

– Det händer lätt att texterna blir obegripliga för människor som inte vet hur det hänger ihop. Vi kan utgå ifrån att läsarna känner till att domkapitlet är prästernas arbetsgivare, men gör de det faktiskt?

Mindre allmänbildning   

De knepiga kyrkliga sammanhangen kan jämföras med tidningstexter som handlar om EU. Också där förväntas tidningsläsaren förstå till exempel vilken uppgift EU-kommissionen har.

– Ekonomiska texter kan också vara besvärliga, men eftersom de riktar sig till en speciell grupp läsare gör det inte så mycket. Men om vi på Kyrkpressen vill att läsarna ska förstå den kyrkliga problematiken måste vi också låta våra texter påverkas av att folk inte är lika allmänbildade som tidigare gällande kyrkliga frågor.

– Folk vet allt mindre. Men vi skriver fortfarande som om de skulle veta.

Varför nyhet?

Mira Strandbergs lösningsförslag är att Kyrkpressens nyhetstexter fortfarande – medvetet – riktar sig till dem som förstår var det handlar om.

– Eller också tänker vi att vi åtminstone ibland skriver så att alla verkligen förstår. Faktarutor är ett bra hjälpmedel om man inte vill baka in all information i själva texten.

Hon tror att redaktörerna behöver bli medvetna om för vem de skriver, och varför.

– Om vi vill att läsarna ska sätta tid på det vi skriver måste vi ju kunna förklara varför det är en nyhet och varför läsaren ska behöva läsa igenom texten.

Sofia Torvalds



sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41