Alla som vill kan inte prästvigas

Kyrka. Alla som anhåller om prästvigning i Borgå stift kan just nu inte vigas. Orsaken är att de är så många att det inte finns tillräckligt med tjänster för alla. 16.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

Efter år av minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet prästtjänster.

Efter år av en lite minusförsedd balans mellan utbud och efterfrågan vad präster beträffar är Borgå stift i dag i den situationen att utbudet överstiger antalet tjänster. Eftersom den som vigs till präst skall kunna förordnas till en tjänst innebär detta att alla som anhåller om prästvigning inte kan vigas.

– Att det blivit så här beror naturligtvis i första hand på att det är betydligt fler än förr som vill bli präster, konstaterar biskop Gustav Björkstrand.

Också det har sin förklaring. Eller rättare sagt förklaringar.

– En förklaring är att allt fler teologer som i första hand tänkt sig en akademisk bana eller uppgifter på andra håll än i kyrkan nu väljer att bli präster, förklarar Björkstrand.

En annan förklaring är att det i dag utbildas många teologer. Vid Åbo Akademi har satsningen på kurser i allmän teologi gjort att också sådana som har en annan utbildning i botten blivit teologer och också mycket gärna vill bli präster.

– Utbud av äldre personer med dels livserfarenhet, dels utbildning utöver den teologiska är något som jag ser som mycket positivt för stiftet och kyrkan.

Det ökade utbudet av dem som vill bli präster har enligt biskop Björkstrand både direkta och indirekta positiva effekter för Borgå stift.

Till de uppenbara positiva effekterna hör att lediga tjänster kan besättas och att församlingarna och församlingsborna inte behöver gå och vänta på ”sin” präst.

En indirekt effekt har att göra med förutsättningarna och möjligheterna att betjäna medlemmarna i församlingarna i Borgå stift fullt ut på svenska.

– Då situationen i stiftet var en annan och vi hade svårare att få präster var man ibland tvungen att gå över språkgränsen för att över huvud taget kunna besätta tjänsterna. Nu är vi alltså i den lyckliga situationen att vi får präster med svenska som modersmål och det är naturligtvis en grundförutsättning för arbetet i vårt svenska stift och för stiftets framtid.

Språkaspekten är enligt Björkstrand speciellt viktig då det gäller kyrkoherdetjänsterna.

– Då handlar det om församlingens ledande tjänsteinnehavare och därmed verkligen om grunderna för det svenska stiftet.

Kyrkoherden i en församling i Borgå stift bör behärska svenska.

Den som inte har svenska som modersmål har möjlighet att avlägga stora språkprovet och därmed visa att hon eller han uppfyller det kravet.

– I fråga om till exempel kyrkomusiker kan man vara frikostigare med dispens från språkkravet. Deras ”språk” är ju musiken.
Vad Åland beträffar kan Björkstrand inte komma ihåg att man skulle ha sagt nej till dispens. Där gäller det i praktiken dispens från kraven på kunskaperna i finska.

Stig Kankkonen



Ledare. Den här veckan har stiftets kyrkoherdar samlats på Lärkkulla. Bland alla administrativa och andliga ärenden har herdarna också hunnit jobba med sin medievana. Det är bra, för när man förstår andras utgångspunkter och arbetssätt slipper man en hel del onödiga friktioner. 29.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Söndagsskolan har imageproblem och lärarbrist. Det ska tacklas med ett nytt norskt koncept, ”Sprittande liv”, som lanseras hos oss nästa höst. 28.9.2011 kl. 00:00

Samhälle. När biskoparna tidigare i månaden samlades i Salo fick de en kritisk hälsning från Nätverket för hållbar livsstil. 27.9.2011 kl. 00:00

Världen. Ett färskt förslag om ny konstitution för den danska folkkyrkan strävar efter att göra den mer självständig. 27.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gideoniterna i Finland,  Luthersk Inremission och förbundet Kran:s arbete bland alkohol- och narkotikamissbrukare hör till de åtta kollekter som Kyrkostyrelsen endast rekommenderar för nästa års kollekter. 26.9.2011 kl. 00:00

Människa. Ärkebiskop emeritus John Vikström fyller 80 år den 1 oktober. 26.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Bland de finlandssvenska teckenspråkiga har det länge funnits ett behov av vissa kyrkliga formulär på finlandssvenskt teckenspråk, rapporterar Kyrklig tidningstjänst. 26.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Åländsk kyrklighet samlar krafter i helig lek och spektakel. De åländska kyrkodagarna pågår den här helgen. 24.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet har producerat en film för konfirmandundervisningen. Filmen konkretiserar begreppen nåd, fred och hopp och ger glimtar av vad missionsarbete kan betyda i praktiken. 23.9.2011 kl. 00:00

Människa. Brödraskapet i Taizé lyckas med det som många länder ser som en utopi: att förena över 30 nationaliteter. – Vi vill visa att evangeliet inte bara är en dröm eller idé utan att den kan förändra verkligheten, säger kommunitetens prior, broder Alois.    22.9.2011 kl. 00:00

Världen. 70 danska präster, frivilliga och kyrkligt anställda har grundat Frit Forum for Folkekirkens Fremtid. 22.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Urbantidningen Citylehti lyfter i en artikel upp att det finns unga studerande som ingår skenäktenskap för att få en högre studiepenning. 22.9.2011 kl. 00:00

May Wikström. Söndagseftermiddag och gäster på väg. Är det bara jag som har en viss ångest inför det? Sista hysteriska plockerundan. Vem har lämnat ett par skräpiga trädgårdstofflor på vardagsrumsgolvet? Dammtork i sistaminuten. Dingdong, hjälp, nu kom de! 22.9.2011 kl. 00:00

FMS. När Finska Missionssällskapet samarbetsförhandlar är det inrikesarbetet som drabbas. – Församlingarna kan inte stöda oss på samma sätt som tidigare, säger chefen för missionssällskapet, Seppo Rissanen. 21.9.2011 kl. 09:59

Kultur. Biskop Björn Vikström har gått med i Facebook. Sidorna fokuserar på hans arbete och inte på honom som privatperson. Man kan gilla sidorna, men inte skicka en vänförfrågan till biskopen. 21.9.2011 kl. 00:00

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00