Döpa är ingen allemansrätt

Kyrka. Domkapitlet i Kuopio stift prickar registerchefen vid Kuopio kyrkliga samfällighet för att han godkänt dop som förrättats av en person inom Lutherstiftelsen som inte är prästvigd inom kyrkan. 16.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

Dopet ska vara ett rätt dop där man upptas i en kristen församling.

Ett kristet dop förrättats med vatten och i den treenige Gudens namn. Så långt är de flesta överens.

– Vid ett korrekt förrättat dop upptas den döpte samtidigt i en kristen församling, förklarar lagfarne assessorn Tuija Alatalo grunderna för beslutet vid domkapitlet i Kuopio förra veckan. Ett dop måste alltid ske så att säga inom ramarna för ett kristet samfund. Man kan inte döpa folk på frilansbasis och sedan anmäla dem till en lämplig församling.

– Vilken kristen person som helst kan förrätta ett nöddop, t.ex. när en nyfödd befinner sig i livsfara. Ett sådant nöddop ska emellertid bekräftas av en präst, säger Alatalo. Nöddopet förblir i kraft och görs inte om.

Bakgrunden till domkapitelbeslutet är att en person som arbetar för Petrusgemenskapen döpt två barn i Kuopio. Petrusgemenskapen underlyder Lutherstiftelsen, som till formen inte är ett trossamfund, och den anställda är inte prästvigd inom vår kyrka. Barnen registerades därför först i befolkningsregistret.

Registerchefens förklaring var att han följt föräldrarnas önskan att barnet ska tas upp i den lokala lutherska församlingen. Föräldrarna bestämmer som bekant om sina barns religiösa status.

I det fyrsidiga beslutet förklaras grundligt orsakerna till varför barnet inte borde ha upptagits som församlingsmedlem.

– Det räcker inte att man upptas i den kristna kyrkan i allmänhet. Den döpta måste alltid upptas i ett ”synligt” kristet samfund, preciserar Alatalo.

Hon understryker att föräldrarna och barnen inte drabbas i det aktuella fallet.

– Vår kyrka utesluter inte dem som upptagits som medlemmar, säger Alatalo.

Vid påsken gav biskoparna ett gemensamt ställningstagande i dopfrågan. De understryker särskilt att ett korrekt dop alltid äger rum inom en kristet kyrka eller ett kristet samfund.

En person som ansluter sig till en församling från ett annat kristet samfund döps inte heller på nytt – om han eller hon döpts med ett korrekt dop.

En person kan döpas till en församling också av en utomstående präst. Men bara med kyrkoherdens tillåtelse, som kan gälla bara präster i kristna samfund som accepteras av biskopsmötet.

I sitt ställningstagande konstaterar biskoparna att präster utanför denna krets inte kan inte förrätta dop för vår kyrkas del. Det gäller uttryckligen personer som prästvigts inom den  rikssvenska Missionsprovinsen.

Rolf af Hällström



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26