Kultur- och kyrkominister Trond Giske vill reformera förhållandet kyrka/stat.
– Alla sju partier har vunnit och förlorat i dessa förhandlingar. Men först och främst har alla vunnit genom att uppnå enighet, sade kultur- och kyrkoministern när han i torsdags presenterade kompromissen.
Frågan om kyrka/stat har i Norge diskuterats i decennier och den uppgörelse partierna nu har ingått är nogsamt balanserad. Utgångspunkten är en utredning som efter remissbehandling har hanterats i Stortinget och resultatet är, enligt Trond Giske, ”den största reformen av kyrkan på 150 år”.
Kompromissen innebär inte att kyrkan skiljs från staten. Däremot
minskar statens inflytande över den kyrkliga tillvaron och kyrkan måste
dessutom lova att bli mer demokratisk.
De mest betydelsefulla förändringarna är följande.
- Biskopar och präster ska utnämnas av kyrkan, men de ska också i fortsättningen vara tjänstemän avlönade av staten. I dag utnämns biskopar av regeringen, även om kyrkan har ett betydande medinflytande.
- Kyrkan ska även i fortsättningen ha en särställning i
grundlagen och verksamheten regleras i en kyrkolag. Grundlagens
paragraf två, som gör den evangelisk-lutherska läran till
statsreligion, ersätts med följande formulering: ”Värdegrunden förblir
vårt kristna och humanistiska arv. Den grundlagen ska garantera
demokrati, rätsstaten och de mänskliga rättigheterna.”
- Kungen ska alltjämt omfatta den evangelisk-lutherska tron,
men kravet att minst hälften av Stortingets ledamöter ska tillhöra
kyrkan avskaffas.
- Kommunerna ska fortsätta att till del finansera kyrkornas verksamhet.
