Döden i livet

Ledare. Maja fick inte flytta till Stormskäret med sin Janne förrän hon hade lärt sig hur man följer en människa till dödens port och hur man tar hand om den döda. 16.4.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Den beredskapen har vi inte lika självklart längre. Den är på gott och ont överförd till personal på sjukhus, bäddavdelningar, begravningsbyråer och församlingar.

Våra församlingar har god beredskap att möta sörjande, att ordna samtal, leda andakter och jordfästa. Det är något av det som församlingarna är allra bäst på.
På begravningsbyråerna möter man sina kunder med respekt och ryggar inte tillbaka för våra döda. Deras service har med åren utvecklats så att de kan ta hand om allt som gäller begravningen, från att ringa prästen till att ordna med gravsten.

Har vi gett ifrån oss för mycket? Vi betalar också för sådant vi skulle må bra av att göra själva. Sorgen är tyngst i sysslolöshet. Att då köpa de tjänster man själv kunde uträtta är onödigt.

Utan all den kunskap som var självklar för tidigare generationer är det inte så lätt att hitta sin roll. Om man inte konkret möter döden förrän man sitter vid åldrande föräldrars dödsbädd och står vid deras grav så är man ganska handfallen. Efteråt tänker man på allt det man kunde ha gjort, men inte förstod att göra.

På bäddavdelningar och sjukhus makar man gärna rum för anhöriga då döden närmar sig. Personalen finns i bakgrunden men anhöriga får vara part i målet och ordna de sista dagarna och timmarna som de vill.
Först efteråt kan man tänka, ”varför skulle andra göra det jag själv hade kunnat uträtta”. Tvätta den döda, klä henne och lägga henne i kistan. Med mjuka, om än ovana händer, göra de sista tjänsterna. Men då ingen frågar så kan man missa chansen. Särskilt när en nära anhörig länge vårdats av yrkesfolk kan det kännas viktigt att som son eller dotter få göra detta. Liksom andra konkreta uppgifter inför begravningen.

Vi skyggar inför döden. Tanken att se en död människa kan skrämma. Det har nästan blivit ett ordspråk i vår tid att vi vill minnas våra kära som de var medan de levde, friska och starka.
Men här finns inga motsatser. Att vi är med då våra kära dör, eller att vi får se dem i kistan, förtar inte alla andra minnen som under kommande dagar och år kommer att följa oss. Henrik Weckströms iakttagelse som sjukhussjälavårdare i förra veckans nummer av Kyrkpressen visar att allt fler under senare år vill ta del av sina anhörigas sista tid och också konkret ta avsked av den avlidna.

Idag ser barn människor dö förskräckliga dödar i hundratal på filmer och i sina datorer. Det om något ger snedvridna bilder av döden. Ändå förväntas de klara av det gång efter gång. Medan de skyddas från den verkliga döden.
Bättre än att fråga våra barn om de vill komma med och ta avsked av en döende nära släkting är att räcka dem handen och säga: ”Nu går vi för att ta avsked av mormor.”

Stormskärs Maja behövde sin kunskap. Inte mildrade den hennes sorg när det obarmhärtiga havet tog hennes kära. Men hon visste livets villkor och hon hade en tro som bar. Också idag är det tryggt att få överlämna de sista ritualerna kring våra avlidna i församlingens händer. Graven är mörk och saknaden stor. Men i kyrkan möter vi människor som bärs av en tro på uppståndelse.

Kerstin Haldin-Rönn



KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48