Politik och moral

Ledare. Då samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen gav beskedet att Ilkka Kanerva måste lämna posten som Finlands utrikesminister var det många som drog en suck av lättnad. 10.4.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

En del gjorde det med tanke på huvudpersonen Kanerva och var å hans vägnar lättade och inom samlingspartiet vågade man igen tro på ett politiskt liv utanför erotiskt laddade eller tvetydiga textmeddelanden.
Andra ministrar, riksdagsledamöter och partier kunde dela den lättnaden.

Den största lättnaden bland politikerna kom kanske ändå av att den offentliga debatten äntligen kunde föras utan risk för att de som tvingades delta skulle utsättas för faran att framstå som moralister.
Ett av de oftast förekommande konstaterandena under processens gång var ju, att de politiker som tvingades kommentera Kanervas handlande i den aktuella frågan praktiskt taget alltid gjorde det med ett uttalat eller antytt förbehåll att de inte moraliserade. De gjorde alltså ingen bedömning av om hans handlande var i samklang med moraliska principer.

Det faktum
att hela affären fokuserade på de närmast pubertala textmeddelandena kan delvis förklaras med politikernas försiktighet, för att inte säga skräck, inför moraliska reflektioner.
Den verkliga moraliska dimensionen i affären hade ju inte primärt med textmeddelandena som sådana att göra, utan med det faktum att Kanerva ljög dels om att deras existens, dels om vad de innehöll.

Att Kanervas politikerkolleger mer eller mindre helt teg om sanningsdimensionen kan bero på två saker. Antingen såg de inte den saken som något problem eller så teg de medvetet om den.
Om det förra gäller är det skrämmande. Om det senare gäller är det ytterligare ett exempel på rädslan för reflektioner om och kring moral i samband med politik.
När det gäller kravet på att tala sant är det åtminstone i princip så kategoriskt att ingen som vill bevara sin trovärdighet kan sväva på målet om den saken. Men att sväva på målet i etiska frågor förefaller vara den ledande principen då kombinationen politik och moral diskuteras.

En viktig och stor fråga är därför om politik och moral inte alls hör samman? 
Anses de självklart höra samman skall det väl också upplevas som självklart att – till exempel i fallet Kanerva – också göra moraliska reflektioner och bedömningar. Inte som nu se sådana reflektioner och bedömningar som farliga eller förmätna.

För att ytterligare understryka avståndstagandena från klart moraliska bedömningar har kommentator efter kommentator prisat Kanervas utmärkta insatser som utrikesminister.
Skulle samma resonemang föras om till exempel en busschaufför hade överöst en kvinnlig passagerare med sexuellt laddade textmeddelanden? Skulle hans handlande slätas över med argumentet att han kör buss mycket bra?
Knappast. Snarast skulle sådant ”försvar” förmodligen ses som irrelevant och tragikomiskt.

En annan
sak som varit typisk i det aktuella fallet är bollandet med ansvar.
Frågorna om rätt och fel och om vilka slutsatser som borde dras har ingen velat ta i ens med tång.
Den som inte kunde dra sig undan var partiets ordförande, men han dröjde med sitt beslut. Av allt att döma i förhoppningen att ”något” skulle ske som gjorde det möjligt också för honom att fortsätta tiga och blunda.

Den fråga
detta väcker är om det inte längre finns allmänt omfattade och kollektivt delade uppfattningar bland riksdagsledamöterna, våra folkvalda representanter, om vad som är rätt och riktigt, lämpligt och olämpligt?
Är det så att de frågorna i politiken individualiserats och relativiserats så att endast de som direkt berörs skall avgöra hur det är? Som i det aktuella fallet Ilkka Kanerva själv och/eller hans partiordförande Jyrki Katainen.
Så ser det ut just nu. Men är det verkligen så vi vill ha det?

Stig Kankkonen



SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46