Biskoparna uttalar sig om dopet

Teologi. Den lutherska kyrkans biskopar betonar i sitt ställningstagande under påskveckan att det kristna dopet är en kraft som bär upp hela livet. Påsken, dopet och det nya livet i Kristus hör samman. 27.3.2008 kl. 00:00
Den lutherska kyrkans biskopar betonar i sitt ställningstagande under påskveckan att det kristna dopet är en kraft som bär upp hela livet. Påsken, dopet och det nya livet i Kristus hör samman.

Så här skriver biskoparna:

"Den uppståndne Kristus gav sin kyrka i uppdrag att gå ut och döpa alla folk till hans lärjungar: ”döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.” (Matt. 28:18-20) Det kristna dopet förrättas med dessa ord i den treenige Gudens namn och genom att använda vatten.

I dopet tas en människa in i gemenskapen med Kristus och hans kyrka. Dopet äger alltid rum i någon kristen kyrka eller ett kristet religionssamfund. Den döpte blir också medlem i denna församling.

I den evangelisk-lutherska kyrkan förrättas dopet av en präst i vår kyrka. Dopet bör förrättas på det sätt som kyrkohandboken föreskriver. Den som befinner sig i dödsfara kan bli döpt av vilken kristen som helst. Nöddopet bör alltid bekräftas särskilt av en präst.

I enskilda fall kan dopet med kyrkoherdens tillstånd också förrättas av en präst i en annan luthersk kyrka eller ett annat kristet religionssamfund. Biskopsmötet har separat namngett de kyrkor, vars präster kan utföra kyrkliga förrättningar i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

En person som inte har prästrättigheter i någon av dessa kyrkor, kan inte förrätta dop i den evangelisk-lutherska kyrkan eller ansluta medlemmar till kyrkans församlingar. Detta gäller bl.a. de personer som har fått sin prästvigning inom den svenska Missionsprovinsen.

Den som har blivit döpt i till exempel den katolska eller ortodoxa kyrkan eller i frikyrkor, döpts inte på nytt i den lutherska kyrkan. Genom ett rätt förrättat dop har den döpta redan anslutits till Kristi kyrka. ”En är Herren, en är tron, ett är dopet.” (Ef. 4:5)

Under kyrkans första tid var påskdagen en allmän dopdag. Biskoparna uppmanar därför de döpta att under tiden efter påsk komma ihåg sitt eget dop och att de genom dopet har blivit förenade med Kristi död och uppståndelse.

Aposteln Paulus skrev: ”Vi som har döpts in i Kristus Jesus, vi har också blivit döpta in i hans död. Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet.” (Rom. 6:3-4)"

KT



psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07