Många statistiksyndare i Borgå stift

Kyrka. Det finns ett stort antal statistiksyndande församlingar och samfälligheter i Borgå stift. Så har det varit genom åren och så är det fortfarande, något som domkapitlets notarie Clas Abrahamsson djupt beklagar. 13.3.2008 kl. 00:00

Det finns ett stort antal statistiksyndande församlingar och samfälligheter i Borgå stift. Så har det varit genom åren och så är det fortfarande, något som domkapitlets notarie Clas Abrahamsson djupt beklagar.

 
 

Just nu går man på Kyrkans forskningscentral och väntar på statistikuppgifter från omkring 25 församlingar och samfälligheter. En del har inte brytt sig om att skicka någonting alls. Andra har skickat in ett tomt formulär och en tredje variant är mycket bristfälligt ifyllda formulär. Uppgifterna behövs bland annat för den fyraårsberättelse som centralen sammanställer.

– Tyvärr är det här ingenting ovanligt, säger Clas Abrahamsson med en suck.

– Men så här borde det absolut inte vara.

Enligt Abrahamsson verkar församlingarna inte riktigt inse att de uppgifter som efterfrågas är av stor betydelse på många sätt. Han påminner om att det är församlingarna tillsammans som bildar kyrkan.

– Det är utgående från de uppgifter som inbegärs av församlingarna som helhetskyrkan gör sina framtidsbedömningar, planerar verksamheten och fördelar resurserna. Det är alltså inte endast beklagligt utan kan vara direkt farligt att inte lämna sina uppgifter.

En annan sak som han betonar är att helhetskyrkan behöver statistiken i sina förhandlingar med statsmakten bland annat då det gäller ersättningar för till exempel begravningsväsendet.

– Här kunde man kanske från helhetskyrkans sida, och varför inte också från domkapitlets sida, satsa lite mera på information om vad allt statistiken är bra för och behövs till.

En viss förståelse har han i alla fall för att allt kanske inte går efter noter.

– Naturligtvis tar det tid och tid är för många en bristvara. Och är man tvungen att välja mellan att fylla i en blankett eller att ägna sig åt andligt arbete kan jag förstå att man prioriterar det senare. Fullt ut sväljer Abrahamson i alla fall inte tidsbristförklaringen.

– Av personlig erfarenhet vet jag att det inte alls behöver vara så arbetsdrygt med blanketterna. För man dagligen rediga anteckningar är det ju bara att skriva ner dem och det behöver inte ta mycket tid. Min bedömning är att det i hög grad är fråga om attityder som borde ändras.

Abrahamsson tror att en annan trolig förklaring till statistiksyndandet kan vara att många av Borgå stifts församlingar är så små att redan ett sjukdomsfall eller annan frånvaro gör det svårt eller omöjligt att fylla i statistikblanketter.

– I en liten församling kan det vara så att det bara är en deltidsanställd som allt står och faller med i dylika fall.

Abrahamsson befarar att man inom helhetskyrkan förr eller senare kommer att använda statistiksyndandet som ett argument för sammanslagningar av församlingar.

– En lärdom vi kan dra är därför att det behövs samarbete mellan församlingar kring stödfunktionerna.

Stig Kankkonen



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00