Religionsutövning i fokus

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna.

Det tyngst vägande beskedet i denna sak gav Högsta förvaltningsdomstolen för en tid sedan i och med beslutet att en präst som vägrar gudstjänstsamarbete med kvinnliga kolleger inte är behörig att söka kyrkoherdetjänst (se KP nr 8).  Detta med motiveringen att en sådan kyrkoherde uppenbart saknar förutsättningar för att sköta tjänsten.

Bland de lagrum som anförs som grund för beslutet finns intressant nog inte grundlagens religions- och samvetsfrihetsparagraf (§ 11) där det bland annat konstateras att ”till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse”.
Förklaringen kan kanske vara det som förefaller vara kärnan i det nämnda HFD-beslutet, nämligen att en kyrkoherde som förrättar gudstjänst inte utövar religion utan utför ett tjänsteuppdrag. I det fallet är det enligt HFD inte fråga om en sådan religionsutövning som grundlagen tryggar.

På annan
plats i denna tidning skriver biskop Gustav Björkstrand: ”När en präst förrättar en gudstjänst är det självfallet fråga om både religionsutövning och en tjänsteplikt. HFD koncentrerade sig på den senare delen, dvs. om en präst med hänvisning till sitt samvete kan vägra att utföra ämbetshandlingar som genom lagstiftningen hör till hans tjänsteplikt. Det finns ingen möjlighet till detta enligt gällande kyrklig lagstiftning. Svaret blev följaktligen ett klart nej.”
Det är alltså kyrkolagen och kyrkoordningen som ytterst gör det möjligt/nödvändigt att definiera gudstjänsten åtminstone för en kyrkoherdes del som inte endast religionsutövning utan också som tjänstemannahandling.

I och med
detta blir det också omöjligt för präster att generellt hänvisa till den begränsning i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor där det bl.a. sägs att lagen inte tillämpas ”på verksamhet som ansluter sig till evangelisk-lutherska kyrkans, ortodoxa kyrkosamfundets eller andra religiösa samfunds religionsutövning”.
Åtminstone kan en kyrkoherde inte göra det efter det nyligen fattade beslutet i HFD och, som Björkstrand helt riktigt skriver, enligt gällande kyrklig lagstiftning. Och det ter sig orimligt att tro att detta skulle gälla endast kyrkoherdar och inte alla präster.

En fråga som en lekman efter detta måste ställa är hur man skall ”dela på” gudstjänsten om den ses som både religionsutövning och tjänstemannavärv.
Tjänstemannabetoningen förefaller nu ha övertaget eftersom en kraftigare betoning på gudstjänsten som religionsutövning skulle innebära att både grundlagen och lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor måste beaktas på ett helt annat sätt än vad som nu har skett.

En annan
fråga som inställer sig är om kyrkan verkligen vill ha en lagstiftning där gudstjänsten primärt ses eller tolkas som utförande av ett tjänsteuppdrag eller om det kanske vore nödvändigt med en precisering av den kyrkliga lagstiftningen.
Med tanke på kyrkans identitet som en religiös gemenskap är svaren på dessa frågor viktiga långt utöver deras betydelse för frågan hur präster som inte godkänner kvinnliga kolleger skall behandlas.

Det aktuella
beslutet i HFD klargjorde säkert en hel del i fråga om rörelseutrymme och spelregler för präster som motsätter sig kvinnliga präster.
Samtidigt väcker beslutet och dess fokusering på frågan om vad religionsutövning i kyrkan egentligen är nya, svåra frågor om kyrkan som samtidigt ett religiöst samfund och ett offentligt-rättsligt samfund.

Stig Kankkonen



Magnus Lindholm. Det började klockan elva en kväll för några år sedan och pågick till klockan två följande eftermiddag. Gråten. 16.7.2009 kl. 00:00

Samhälle. Intresset för rättvisemärkta produkter ökar snabbt. 14.7.2009 kl. 00:00

Kultur. 800 handskrivna sidor ur världens äldsta Bibel står till ditt förfogande. 10.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Drygt 200 har skrivit in sig i kyrkan via den nya webbportalen blimedlemikyrkan.fi. Sajten har varit öppen lite mer än en vecka. 8.7.2009 kl. 00:00

Människa. Han vill vara just den Gud har skapat honom till, varken mer eller mindre. 9.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Om kyrkan vill vara Kristi kyrka måste den enligt Kari Sadinmaa radikalt politiseras. 9.7.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. – Varifrån kommer du då lilla vän? – Helsingfors. – Men var har du växt upp? – I Helsingfors centrum. – Kära nån! Var har du lekt? Hur har du klarat dig? Jag skulle aaaaldriiiig låta mina barn växa upp i stan. Staaackaaaars dig! 9.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det är tätt mellan vigslarna den 8 augusti. Brudpar föredrar gärna datum som är lätta att komma ihåg, speciellt om de infaller en sommarlördag. 7.7.2009 kl. 00:00

Världen. Bussarna med det ateistiska budskapet stötte på kristen patrull i Tyskland. 6.7.2009 kl. 00:00

Kultur.  – Franciskusfesten är en kökarangelägenhet, säger Gunilla Pleijel, projektledare för årets fest som infaller inkommande helg 3–5 juli på Kökar. 3.7.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är jättelycklig över att jag hittat det jag tycker om att göra. Jag tror alla människor har möjlighet att hitta det som känns rätt för just dem. 2.7.2009 kl. 00:00

Världen. Korean och norrman på förslag till ny generalsekreterare för Kyrkornas världsråd. 1.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hemma, på arbetsresa, semester? Hitta den svenskspråkiga församlingen närmast dig med Kp:s nya församlingskatalog på webben! 30.6.2009 kl. 00:00

Andreas Andersson. Vi lever, vi lever, vi lever, i ständig förändring! var budskapet som Uffe Christiansson och Jerusalem basunerade ut under midsommarens festival på Pörkenäs. Ja men det är väl klart, tänkte jag. När åren går anpassar vi oss till miljön, kulturer förändras, och människorna. 2.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det. 2.7.2009 kl. 00:00

biskopens julhälsning. Vem kan vi lita på? Den frågan ställs vi allt oftare inför idag när vi försöker skilja på vad som är tillförlitliga nyheter och vad som är medveten förvrängning av fakta. 24.12.2018 kl. 09:00

samkönad vigsel. Johannes församling i Helsingfors öppnar sina kyrkor för vigsel av samkönade par. Beslutet fattades på fredagen av församlingsrådet. 14.12.2018 kl. 19:21

Solf. Ann-Mari Audas-Willman, kyrkoherde i Solf, lämnar församlingen i början av nästa år. 14.12.2018 kl. 16:29

nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21