Hatet höll honom vid liv

Människa. – Många i fängelserna vill höra uppmuntrande ord. Likaså på sjukhus och på gatan. Ibland frågar jag: Har du sagt att du älskar din familj? ”Nej, men nog vet de det, blir svaret.” Säg det! Inte ens den finaste Ferrari fungerar utan bensin. 1.3.2008 kl. 00:00

 

 
 

I Tim Guénards barndom gick allt fel. Han berövades hälsa, hem, kärlek, skola. Till sist var det hatet som höll honom vid liv. Men The Big Boss sände människor i hans väg som vände den onda spiralen. Idag är han familjefar, driver ett hem för vinddrivna ungdomar och reser runt i världen för att ge människor hopp.

– När jag bodde på gatan drömde jag om ett hus att ta emot hemlösa i, säger fransmannen Guénard. Det har jag nu. Först tog vi emot drogmissbrukande ungdomar i vårt hem. Våra två äldsta barn accepterade det, men vårt tredje protesterade, hon tyckte det blev för oroligt. Då byggde vi skilda små hus i närheten. Egentligen mycket bättre, ungdomarna får ta mer ansvar.

De två böcker han skrivit om sitt liv, Starkare än hatet och Min andra chans, har gjort honom känd. En vecka i månaden under tio av årets månader är han på resa. Före besöket på Borgrock i Borgå i början av februari var han i Mexico och Japan. Ofta besöker han fängelser. Han vet vad det är att vara instängd.

– I fängelserna brukar jag säga att jag älskar den som bär hat i sig. Hatet är som en tung ryggsäck. Men det går att lägga den av sig och ta en lättare väska. Det kallas hopp, lust att leva.

Gick 500 kilometer längs järnvägen

– Ögon är som väderlek, säger Guénard, de är varma eller kalla. Den man älskar ser man på. Det lärde jag mig när jag som barn låg tre år på sjukhus. Andra fick besök, jag fick det aldrig. En gång stal jag en presentpappersbit. På den fanns en liten björn som vinkade åt mig och sade både hej och godnatt.

– Jag var avundsjuk på de andra barnen. Jag längtade efter pappa och hatade honom.

Under den här tiden fäste jag han sig vid hatet, det hindrade honom från att ta sitt liv.

– Jag var en sjuk som aldrig klagade. På nätterna övade jag mig att gå igen. När jag kunde det blev jag sänd till ett barnhem och senare till ett mentalsjukhus. De kom till att jag inte var tokig. Av mina teckningar drog de slutsatsen att jag var intellektuell, men störd. Från ett barnfängelse rymde jag och gick 500 kilometer längs järnvägspåren för att gömma mig i Paris.

Hatade och slogs

Han talar eftertänksamt. Fokuserar på det som gav rot till förändring. Första gången någon sade till honom att Gud kom för de fattiga såg han rött. Det han sett tydde mest på att Gud var på semester.

– Ett och ett halvt år i tonåren sov jag under en buske vid Eiffeltornet eller i ett cykelgarage om det var för kallt. En natt höll råttorna mig vaken. På morgonen satte jag mig bredvid en man på gatan. Jag somnade och föll över tidningen han läste. Mannen började prata med mig.

– Jag var fjorton år och hade inte gått i skola. Men Monsieur Lyon visade mig bokstäver och efter sex månader kunde jag läsa. Monsieur Lyon var min första gåva av The Big Boss. Han lärde mig nyfikenhet och den drivs jag ännu av.

Läs mera i Kp 9/2008.

Kerstin Haldin-Rönn



Mest läst

    Läsning. Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället. 11.2.2020 kl. 11:31

    Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28

    körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01

    familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01

    kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34

    nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01

    medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22

    Fontana Media. Kyrkpressen, Fontana Media och Församlingsförbundet har från och med februari ny adress. Flytten gick från Sandvikskajen till Tölö i Helsingfors. 6.2.2020 kl. 11:48

    familjerådgivning. Rådgivningen hade under 2019 drygt 18 500 klienter som de mötte i över 90 000 sessioner. Över 40 procent av kunderna var män. 5.2.2020 kl. 09:53

    kyrkoherdeinstallation. Jakobstads svenska församlings nya kyrkoherde Jockum Krokfors installerades i tjänst på söndagen. I sin predikan knöt han an både till det japanska konceptet ”ikigai” samt den egna församlingens kärnvärden. 2.2.2020 kl. 21:24

    fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24

    medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

    ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

    tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

    Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

    rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

    rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

    BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

    KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

    ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

    Mest läst