Delade meningar om "kyrkoland"

Kyrka. Förslaget om ett åländskt kyrkoland, som antyds kunna fungera som påtryckning för att man skall få igenom sin vilja i andra frågor, är ogenomtänkt, säger biskop Gustav Björkstrand. Biskopen vägrar förstå, säger Ålands landshövding Peter Lindbäck. Meningsutbytet sker inför öppen ridå i de åländska tidningarna. 27.2.2008 kl. 00:00

 

 
Illustration: Jan Lindström

Ålands landshövding Peter Lindbäck har bland annat med hänvisning till att färingarna fått en egen kyrka drivit tanken att samma kunde fås till stånd på Åland.

– Att hänvisa till Färöarna är inadekvat eftersom Danmark har bevarat statskyrkosystemet. Den danska regeringen och folketinget kunde i samråd med självstyrelsen på Färöarna ta ställning till frågan, skriver biskop Gustav Björkstrand i en debattartikel.

– Ett sådant förfarande är omöjligt i Finland, där kyrkan är autonom och har ensamrätt till initiativ i kyrkolagsfrågor.

– Till detta kommer en rad praktiska aspekter. Församlingarna kan nog klara den löpande ekonomin vid en eventuell skilsmässa.

– Däremot uppstår problem t.ex. vid dyra kyrkorenoveringar av medeltida kyrkor, något som i dag finansieras till övervägande del av kyrkostyrelsen.

Björkstrand påpekar vidare att det är domkapitlet i Borgå som ansvarar för att det finns präster på Åland.

– Landskapet har väl aldrig varit självförsörjande på den punkten. Genom att domkapitlet förordnat präster från riket har tillgången varit tryggad. Om Åland vill gå sin egen väg måste man bli självförsörjande när det gäller inte bara präster, utan också kyrkomusiker, ungdoms- och barnledare samt diakoner.

Hot om ny indelning

Ännu allvarligare är det enligt Björkstrand att ett Borgå stift utan det enspråkiga Åland skulle bli allvarligt hotat i de diskussioner som redan pågår om en ny indelning av stiften i Finland.

– Åland är i detta avseende en viss garanti för en tvåspråkig kyrka i riket som helhet. Det är betänkligt att man kastar fram dylika tankar utan att ha satt sig in i konsekvenserna av dem.

Avslutningsvis hälsar biskop Bjökstrand nyvalde kyrkomötesombudet Peter Lindbäck välkommen i arbetsgemenskapen i stiftet och hela kyrkan.

– Detta även om jag har varit förvånad över det sätt på vilket han som landshövding har uttalat sig före valet.

– Min samlade erfarenhet säger mig att det är lätt att vara kritisk mot andra och att kraftfullt driva egna intressen, men att det endast är genom ett förtroendefullt samarbete som önskade resultat kan uppnås, menar biskopen.

– Det gäller inte minst Åland som har en enda representant i kyrkans högsta beslutande organ med över 100 medlemmar och där alla viktiga beslut fattas med 3⁄4 majoritet, påminner biskop Gustav Björkstrand.

Många bakom förslaget

Landshövding Peter Lindbäck ger biskopen svar på tal.

– Jag skulle aldrig presentera ett förslag som jag inte visste var hållbart, säger Peter Lindbäck.

– Jag är överraskad över att han kommenterar mitt sätt att uttala mig. Han inser inte att det är massor av ålänningar som står bakom det här. De åsikter jag har uttryckt handlar om viktiga frågor för självstyrelsen.

Lindbäck säger att taktiken från åländskt håll under de senaste åtta åren varit att stryka medhårs. Men vad har man åstadkommit då? Ingenting!

– Att biskopen förvånas över att jag som landshövding så kraftfullt har uttalat mig före valet, att jag borde förstå att jag är bara en av drygt hundra och att besluten fattas med majoritet, visar med önskvärd tydlighet att mina ambitioner är de rätta, menar Lindbäck.

Stig Kankkonen



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10