Kyrkans ansikte och röst

Ledare. Ledare 8/2007 Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. 18.2.2008 kl. 00:00
När depressionen drabbade Finland på 90-talet var tjänstemännen vid de stora kyrkliga samfälligheterna på alerten. Innovationer som matbanker och skuldrådgivning samt åtgärder att låta de arbetslösa själva skapa meningsfull sysselsättning gav en tydlig imagevinst åt kyrkan. Den gamla högerstämpeln tvättades bort, men röst och ansikte fick kyrkan inte.
Under senare år har kyrkan själv drabbats av depressionssymptom genom medlemsflykten i åldersgruppen 18-39 år. Innovationer som kan motverka de symptomen är färre.

 
Illustration: Jan Lindström
Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. Resultatet blev ett invalt ombud under trettio år bland de 107 som sitter i kyrkomötet. Samtidigt föll två unga ombud ut. De två hade etablerat sig som kunniga påverkare som fått kyrkomötet att bland annat sänka rösträttsåldern till sexton år. Dessutom minskade väljarna också på antalet kvinnor bland kyrkomötesombuden.
Församlingarnas förtroendevalda gjorde kyrkovalet till en kyrklig imageförlust. Den var dessvärre inte svår att förutspå. Att äldre förtroendevalda i tusental skulle rösta på unga vuxna som de knappt hört om var optimistiskt i överkant. Stämpeln ”i kyrkan styr och ställer de äldre” sitter kvar. Valresultatet är mera än en imageförlust. Det är i beredningsskedet på kyrkomötesnivå det skulle behövas ombud som själva vet hur unga lever och tänker. Det kan aldrig ersättas med en aldrig så omfattande initiativrätt.

Frikyrkorna särskilt
på kontinenten brukar häckla de traditionella samfunden med att de är dinosaurier, ett utdöende släkte, men kyrkans religiösa dimension är den som tar minst skada av medlemsflykten.
Vår finländska kyrka än en mångsysslarkoncern. Den kan professionell familjerådgivning lika väl som att hysa karismatiska väckelserörelser, den är myndighet för landets begravningsväsen, står genom skriftskolan för ett viktigt element i finländsk ungdomskultur, är en arkitektonisk byggherre och kulturskapare som dessutom konkret stått för en stor del finländsk historia. Den är också, som efter katastrofen i Jokela, en central kugge i krisvården både enskilt och på ett nationellt plan. Ibland kan det se ut som om Finlands kyrka är mer finländsk än kyrka.
Många av de unga som skriver ut sig ur kyrkan skulle mer än gärna skriva sig ur kommunen också om det bara gick för sig. Kyrkan är – bland mycket annat – en finländsk solidaritetsorganisation.

I vår mediala
tid skall allt ha ett ansikte, också kyrkan. Att sätta ansikte på kyrkomötet med dess långsamma beslutsgång är övermåttan svårt. Kyrkovalet gjorde det ännu svårare.
Vår kyrka har en egen tredelningslära när det gäller makten. Kyrkomötet står för demokratin, tjänstemännen driver kyrkostyrelsen och biskoparna håller ett öga på läran. Tredelningsläran gör det svårt att säga vem som får tala med kyrkans röst och sätta ansikte på den.
Samma dag som valresultatet kungjordes – för de finska stiftens del – gick biskopsmötet ut och meddelade att biskoparna kommer att samlas oftare och uttala sig mer. Biskoparna vill vara kyrkans ansikte och röst. I en episkopal kyrka får andra element, som demokrati och diakoni, ge vika.
Rolf af Hällström



FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41