Få kvinnor och ännu färre unga blev invalda i det nya kyrkomötet. Och värst av allt: Många av prästerna brydde sig inte om att rösta.
Från de stora stiften i Helsingfors och Esbo invaldes ingen kvinnlig präst. Bara ett ombud under trettio valdes in, däremot föll två sittande ombud ut.
Esbo är vårt nyaste stift och liksom i Helsingfors är majoriteten av stiftets präster kvinnor.
– Inte en enda kvinnlig präst blev invald från Esbo eller Helsingfors, noterar Irja Askola som väl känner till våra största stift.
Hon konstaterar att det självfallet inte är kvinnors plikt att rösta på kvinnor. Men om kyrkomötet skall representera prästkåren så gick valet snett. Hon tillägger att de manliga präster som valdes in från de två stfiten är öppna, trevliga och helt för jämlikhet. Men hon frågar sig vad resultatet berättar om yrkeskåren.
Antalet kvinnor bland kyrkomötesombuden minskade totalt från 31 till 27.
Av de 77 kandidater under 30 år som ställde upp invaldes en enda, forskaren Signe Jauhiainen från Jyväskylä i Lappo stift. Irja Askola sörjer över att två av kandidaterna under 30 som invaldes förra gången, Riikka Myllys och Antti Siukonen, bägge föll ut.
– Antti och Riikka var båda aktiva och arbetade mycket för att sänka rösträttsåldern och att kyrkan skall skaffa sig en egen klimatstrategi. Båda förslagen gick igenom vid kyrkomötet.
Att Siukonen föll igenom tycker hon är så mycket allvarligare som han medverkat starkt till att öppna kyrkomötet genom att föra blogg under sin mandatperiod.
Äldre väljer äldre
Irja Askola säger att det talats så mycket om hur viktigt det är att få unga med i kyrkans arbete. Unga vuxna är den stora gruppen som lämnar kyrkan. Men när det kommer till val så är det erfarenhet som gäller.
Hon är själv 56 och understryker att det är hennes generation inom väljarkåren som borde förmå sig att rösta på unga. Det har den äldre generationen inte lyckats med. Man låter lång erfarenhet och position styra.
Men allra mest bekymrar henne prästernas låga röstningsprocent. I Esbo stift finns 339 röstberättigade präster och av dem röstade 66 procent. Helsingfors var ännu sämre, där var andelen nere i 64 procent. Trots att röstningen gjorts så enkel som möjligt. Bara att posta ett brev.
– Att man inte bryr sig om att rösta i sitt ”eget parlament” är ett allvarligt tecken. Det ser ut som demokratiförakt. Vilken signal ger det samhället i stort? frågar Askola.
En liten tröst är att förtroendemännen i Esbo stiftet röstade till 84 procent. Över lag röstade lekmännen 20 procent bättre än prästerna. I Tammerfors stift var lekmannaprocenten 98 och i Lappo stift 94.
Bilden av kyrkan är att det är äldre personer som sitter och bestämmer. Det ger en obalans, det fostras inte en ny generation av beslutsfattare. En generation som lever i de ungas värld och vet hur de unga lever och tänker, menar Askola.
– De borde finnas med i beredningsproceduren. Det är ju där som den kyrkliga strukturen byggs upp.,
En av 77 kom in
Ungdomsnätverket Navi (Nuorten aikuisten vaikuttamisryhmä) har jobbat för att föra fram de 77 unga kandidaterna. De har presenterat sig på webben, svarat på frågor och deltagit i debatten. Summa en invaldes, av sammanlagt 109 kyrkomötesombud.
Inom kyrkan har man sagt att det är viktigt att höra de ungas röst. Kyrkomötet godkände till och med en sänkning av rösträttsåldern. Men när det kom till kritan ...
– Det gick verkligen illa. Vad de beror på vet jag inte, säger kampanjchefen Päivikki Koskinen.
Hon tycker att de unga kandidaterna synats bra, deras åsikter har kommit fram. Hon är både besviken och frustrerad över resultatet.
– Dessutom är jag lite stött för de unga kandidaternas del. De har verkligen gjort något för valet. De som valts in har kanske inte ens redovisat för sina åsikter.
Hon tröstar sig med att man ändå lyckades få hela 77 unga kandidater att ställa upp. Dessutom invaldes några fler ombud från åldersgruppen mellan 30 och 40 år. Men ungdomsnätverket ger inte upp.
– Vi får fundera ut på vilket förunderligt sätt vi kan få den här trenden att svänga, säger hon men tillägger ett ” bara det inte är alltför sent”.
Nästan hälften nya
På riksplanet anses kyrkomötet ha tagit ett steg åt det konservativa hållet. Väckelserörelserna har sina representanter, också de nya. T.ex. Riku Rinne, tidigare parhäst med Markku Koivisto i Nokia Missio och författare till årets kristna bok år 2001, hör till de nyinvalda. Det kyrkliga parlamentet har också fått sin egen ”Tommy Tabermann”, musikerna och musikerna och låtskrivarna Pekka Simojoki och Anna-Mari Kaskinen kan numera titulera sig också kyrkomötesombud.
45 av de 96 ombuden från de finska stiften är nya. Det betyder att nära hälften av ombuden har en inkörningsperiod framför sig.
– Kyrkans beslutsgång är en komplicerad process. Det gäller att lära sig hur man får ärenden framåt, säger kyrkomötets sekreterare Kari Ventä.
Kyrkomötet har inga egentliga partibildningar och t.ex. valen av medlemmar till de olika utskotten går helt enligt stiftstillhörighet. Olika löst sammanhållna grupperingar bildas på basen av både sakfrågor och regionala frågor och är inte till hjälp för de nya ombuden under orienteringsskedet.
– Grupperingarna syns inte, så det krävs en lång inkörningsperiod innan ett ombud lär sig känna igen dem, säger Ventä.
