Människorna behöver hopp

Människa. Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia. 6.2.2008 kl. 00:00

Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia.

 
Foto: Isabella Segercrantz

– Vackert! säger hon och stirrar ut mot snöslasket som öser ner på Skatudden i Helsingfors. Det är första gången Christiana Wilson från Liberia upplever snö och kyla.

– Men jag har fått en varm vinterjacka av Kyrkans Utlandshjälp (KUH), berättar hon.

Den kommer att behövas under hennes två veckors besök i Finland. Hon är i landet för att berätta om KUH:s andel av Gemensamt Ansvar-insamlingen. I år går en stor del av insamlingen till förmån för återuppbyggnadsprojekt i Liberia.

Christiana Wilson själv är ett utmärkt exempel på hur Liberia återuppbyggs efter ett långt och tärande inbördeskrig. På grund av krig och personliga motgångar har hon fått avbryta sin skolgång i flera etapper.

Men i dag, i 40-årsåldern, studerar hon sociologi och statsvetenskap vid universitetet i Liberia. Fast det går långsamt framåt med allt arbete och med familjen att ta hand om också, suckar hon.

Christiana Wilson är den äldsta av åtta syskon, och den som fått bära ansvar för sin familj.

– När jag var tretton skiljdes mina föräldrar. När jag var sjutton blev jag gravid. Men jag förlorade inte hoppet, jag gick tillbaka till skolan. Fast mina föräldrar var ursinniga, säger hon och ler lite vid minnet.

Reser med Bibeln

År 1994 gifte hon sig med sin man, som är socialarbetare och pastor.

– Vi fick massvis med presenter! Några år senare förlorade vi allt, till och med kläderna på kroppen.

Liksom så många i Liberia är också jag traumatiserad av kriget. När jag hjälper andra människor som blivit offer för kriget går jag samtidigt igenom mitt eget trauma, säger hon.

Hon har jobbat mycket med att rehabilitera tidigare barnsoldater och kvinnor som blivit misshandlade och våldtagna. Hur orkar man med ett sådant arbete?

– Men hjälp av Guds ord, säger hon och gräver fram sin bibel ur väskan.

– Den här reser jag alltid med. Den tar hand om mig!

Tror på utbildning

Christiana Wilson säger att Liberia är ett land som har alla chanser att bygga upp ett fungerande samhälle.

– Vi har rika naturresurser med diamanter och guld. Nu ber jag att vi ska klara av att handskas rätt med de resurser vi har.

Utmaningarna är stora. 85 procent av befolkningen är analfabeter.

– Det finns många analfabeter i alla afrikanska länder, men vi har fler, suckar hon.

Hon tror på utbildning. Utan utbildning finns inget hopp för Liberia.

– Om du är utbildad tar du hand om din nästa. Då förstår du hur viktigt livet är. Med hjälp av utbildning och gudsfruktan ska vi få landet på fötter igen.

Det där med gudsfruktan är ingen enkel bit, den heller.

– I städerna finns det många kyrkor. Men vem ska bygga kyrkor ute på landsbygden? Vi borde resa runt till alla ställen i Liberia och ge människor hopp.

Läs mera i Kp 6/2008

Sofia Torvalds



MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00