Ungdomens kyrkodagar skissade framtiden

Kyrka. UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt. 5.2.2008 kl. 00:00

UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt.

På Ungdomens kyrkodagar kommer stiftets ungdomar till tals. (Foto: Christa Mickelsson)

Ungdomens kyrkodagar vill få rätt att väcka initiativ i stiftsfullmäktige. Förslaget om att skicka ut ett brev med önskemålet till alla kyrkomötesdelegater, domkapitlet, stiftsfullmäktige och finlandssvenska tidningar godkändes under jubileumsplenum på lördag kväll och blev därmed UK 2008:s ställningstagande i diskussionen om trenden med unga vuxna som skriver ut sig ur kyrkan. Att kyrkoskatten har del i saken var det inte så många som trodde på.

 
UK firade 40 år. (Foto: Christa Mickelsson)

– För det är ju inte så att de som skriver ur sig är troende och tycker att kyrkan har mycket fint att erbjuda och gärna går dit, men bara inte vill betala en procent av sin lön för det, konstaterade en delegat.

Önskemålet om initiativrätten kunde läggas till ett annat beslut som implicerar mera synlighet, nämligen ett kristet radioprogram på radio X3M. Beslutet om att önska ett sådant program föregicks av en diskussion där både programmets innehåll och kanalens lämplighet diskuterades, men i slutändan blev resultatet ändå att UK skickar ett brev till programansvariga Micaela Röman på X3M och Lucas Snellman, ledande branschsekreterare för kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet.
De övriga diskussionsinitiativen behandlade kyrka och miljö och ökat samarbete inom prosterierna.

Fyrtio år av ungdomsriksdag

Besluten är rätt lämpliga för ett Ungdomens kyrkodagar som i år firade fyrtioårsjubileum. Rötterna till organet ligger nämligen just i krav på större beslutanderätt för ungdomar i kyrkan. Initiativet till UK togs av Jan-Erik Lindqvist, som på den tiden fungerade som stiftspastor i Borgå stift.

– Jag ansågs på den tiden vara radikal och ville att ungdomar skulle få möjlighet att själv besluta om sina egna angelägenheter, minns han.

 
Vänskapsband knyts och relationer upprätthålls på UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Efter diskussioner med biskop Forsell bildades på domkapitlets initiativ ett ungdomsråd i Borgå stift. Ungdomens kyrkodagar skapades för att föreslå representanter för det rådet och för att dra riktlinjer för ungdomsarbetet i stiftet.

– På den tiden var det Församlingsförbundet och domkapitlet som höll i trådarna. Tillsammans med Gun-Maj Franzén och Bror Gammals var jag sedan med och drog igång den första samlingen.

Genom åren har UK blivit ett etablerat organ i stiftet, och även om det saknar bestämmanderätt och formellt inflytande bedöms har det på många sätt varit med och format vårt stift.


Ljudlös handklappning. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK har haft en väldigt stor betydelse genom åren. Det är en viktig skolningsmiljö där ledarförmåga och mötesteknik kan övas upp. Där träffas aktiva församlingsungdomar och har en chans att fördjupa sin kristna tro, bedömer biskop Gustav Björkstrand, som när det begav sig var skolungdomspräst i Helsingfors.

I dag accentueras vikten av att lyssna på de unga av två faktorer: den omtalade utträdesstatistiken och den sänkta rösträtten i kyrkliga val, som gör 16-åringar till fullfjädrade påverkare i församlingssammanhang.

 
Simon Bergman i talarstolen. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK är inte längre bara unga som tycker, de är också påverkare och dem måste man ta på allvar. Och det tycker jag att det finns en stor beredskap för i församlingarna, säger Björkstrand.

Motioner behövs

Temat för UK 2008 var Uppdrag framtid, välvalt med tanke på både strategiarbetet i kyrkan och de diskussioner som medlemstappet väckt på många håll.

– Temat är jättebra, det är aktuellt, har berört på ett annat sätt än tidigare och är något alla kan relatera till. Det är gemensamt för alla, säger Ida Lindvall, delegat från Borgå.

 
Det röstades flitigt. (Foto: Christa Mickelsson)

Sebastian Nemlander, delegat från Esbo, har trivats bra på sitt första UK.

– Det har varit roligt, lärorikt och intressant. Jag är aktiv inom politiken, jag sitter i Esbo ungdomsfullmäktige, och här har jag lärt mig många nya saker i plenum.

Många talare betonade ungdomarnas roll som formare av framtiden, bland dem minister Stefan Wallin som framförde statsmaktens hälsning under jubileumsplenum. En framtidsutmaning för delegaterna är att skriva fler motioner, en stöttepelare i UK:s verksamhet.

– Hur UK blir i framtiden beror i hög utsträckning på vilka som är med. På 1980-talet var det mera debattanda, nu kommer det in färre motioner och glöden har minskat. Men UK är viktigt, ungdomarna representerar församlingarna som betalar dyrt för att de ska få vara här, påminner Gun Geisor, ungdomsarbetsledare med mångårig erfarenhet av UK både som ungdom och ungdomsledare.

 

 
Anna-Lena Särs har lång erfarenhet av UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Anna-Lena Särs har varit delegat i femton år och under den tiden hunnit representera många olika församlingar. Nu lämnar hon över budkaveln till nya krafter.

– Jag hoppas att nästa generation inte låter UK bli tandlöst. Det behövs mera motioner, betonar hon.
Och motionerna behöver handla om centrala saker.

– Vi har satt ner mycket tid på att behandla till exempel regler för plenararbetet, när det kunde handla om hur man kan förändra världen. Också i stor skala. Det är ju det man ska göra när man är ung.

Bilder, ljudklipp och videoklipp från UK finns på http://www.kcsa.fi/uk/2008/

Mira Strandberg



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37