Religionens återkomst

Teologi. Att tala om religionernas återkomst låter främmande i vår kultur där allt vad religion heter anses vara på tillbakagång. Men det gäller bara Europa. På annat håll i världen går religionerna framåt. Globalisering och invandring förändrar situationen också hos oss. 9.1.2008 kl. 00:00

Att tala om religionernas återkomst låter främmande i vår kultur där allt vad religion heter anses vara på tillbakagång. Men det gäller bara Europa. På annat håll i världen går religionerna framåt. Globalisering och invandring förändrar situationen också hos oss.

 
– Vi har inte varit medvetna om hur djupt religionen sitter i vår kultur, säger Eila Helander.

Forskarna vet på året när det svängde ute i stora världen. År 1979 genomförde ajatollah Khomeini sin revolution i Iran och gjorde shiavarianten av islam till en politisk kraft. Ett år senare reste sig Solidaritet i det katolska Polen och inledde nedräkningen av Sovjetunionen.

– Vi kommer att se mer av detta i framtiden, säger professorn i kyrkosociologi Eila Helander.

Diskuterar man religionens framtid måste man veta att Europa religiöst sett är en ”special case” som avviker både från USA och den övriga världen. Det har med Europas historia att göra, påpekar professor Helander. De europeiska kyrkorna har varit statskyrkor och kyrkan har haft monopol på religionen.

I och med att kyrkans officiella roll krympt kan man tala om en sekularisering i Europa. Skillnaden mellan USA och Europa igen är att ”over there” finns en religiös marknad med ett mycket konkret utbud av religion. Också Europa går mot en marknadssituation.

– Religionsmonopol och tvång försvinner, men inte religionen.

Religionen sitter djupt

Agendan från upplysningstiden lever kvar och gör att Europa har gjort skillnad på kultur och religion.

Kyrkor och kristna symboler präglar det europeiska landskapet. Vår litteratur är full av språkbilder som kommer från den kristna traditionen. Veckan med sju dagar finns kvar trots att upplysningstiden ville ersätta den med en rationell tiodagarsvecka.

– Spåren är djupa. Religionen är en värdefull del av kulturen, säger hon.

Upplysningstiden lever kvar i Europa i form av krav på religiös neutralitet, åtminstone i det offentliga. Stadsstyrelsen i brittiska Birmingham försöka häromåret ersätta julen med det religiöst neutrala ”Winterval”. Men symboler utan innehåll gör ingen fest.

– Det är som att ta bort historiens inflytande.

Läs mera i Kp 2/2008.

Rolf af Hällström



ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, är under våren frivilligarbetare inom Slef och undervisar på en bibelskola i Asella, Etiopien. 15.2.2022 kl. 15:18

vrede. Som 27-åring vågade Tabita Nordberg äntligen möta sin sorg. Hon har brottats med Gud – och vreden förde dem närmare än någonsin förr. 16.2.2022 kl. 08:00

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10

Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00