Utträde och förtroende - samtidigt

Kyrka. Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende. 7.1.2008 kl. 00:00

Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende.

 
Enligt preliminära uppgifter från Befolkningsregistercentralen skrev 37 481 personer ut sig ur kyrkan år 2007. Samtidigt anslöt sig 10 960 personer till kyrkan och. Medlem i kyrkan genom dop blev 48 429 personer.

Den närvarande befolkningen i församlingarna, dvs. de av kyrkans medlemmar som bor stadigvarande i Finland, var enligt statistik från mitten av december 4 331 550. Enligt dessa preliminära uppgifter hör 81,7 procent av finländarna till den lutherska kyrkan.

– De slutliga siffrorna kan se lite annorlunda ut, men knappast skiljer de sig nämnvärt från de här siffrorna, säger Kimmo Kääriäinen.

Motsägelsefullt

Det innebär att en ny negativ milstolpe i kyrkans medlemstal har passerats: i procent uttryckt är antalet finländare som nu hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 82 procent. Ännu år 2006 hörde 82,4 procent av finländarna till kyrkan. Då anslöt sig 10 116 personer medan 34 952 personer skrev ut sig ur kyrkan.

Jämför man statistiken över kyrkans medlemsantal med det som World Values-undersökningen har att berätta om bland annat förtroendet för kyrkan blir bilden till synes motsägelsefull.

 
Enligt Kimmo Kääriäinen är en av de vanligaste orsakerna till utträde ur kyrkan att Gud och religion inte känns som en personlig angelägenhet.

– Enligt World Values-undersökningen har förtroendet för kyrkan klart stärkts de senaste åren, berättar Kääriäinen.

– Efter en bottennotering år 1990, då endast 32 procent av finländarna sade sig ha förtroende för kyrkan, var siffran år 2005 uppe i 63 procent.

Det motsägelsefulla i att kyrkans medlemsantal sjunker samtidigt som förtroendet för kyrkan kraftigt ökar har enligt Kääriäinen säkert många förklaringar. En är denna:

– Att man utträder ur kyrkan innebär inte att man vänder kyrkan ryggen och ännu mindre att man vänder Gud ryggen.

Det senare bekräftas i samma World Values-undersökning, som visar att Gud och religionen blivit allt viktigare för finländarna. Nästan hälften av finländarna, 47 procent, anser att Gud är viktig eller mycket viktig.

Gott utgångsläge

Förtroendet för kyrkan kan enligt Kääriäinen förklaras i synnerhet med två faktorer: kyrkans insatser inom diakonin och förrättningarna.

– I samband med och efter den ekonomiska krisen ökade förtroendet för kyrkan då finländarna såg en kyrka som konkret engagerade sig för de utsatta.

– Till detta kommer att finländarna anser att kyrkan utför sin grunduppgift mycket väl, och då i synnerhet förrättningarna.

Enligt Kääriäinen har kyrkan i denna mening ett gott utgångsläge för sitt fortsatta arbete. Inställning till kyrkan är positiv och förtroendet för kyrkan är stort.

– Den stora utmaning som medlemsstatistiken klart belyser är gruppen unga vuxna, säger Kääriäinen.

– Det är inom den gruppen utskrivningen är speciellt stor och kyrkan har all anledning att fråga varför den inte når ut till den.

Helt behöver kyrkan inte famla i mörker när det gäller att planera för att bättre nå ut till gruppen unga vuxna. Det man vet är nämligen att en av de största orsakerna till utträde är att Gud och religionen inte känns som en personlig angelägenhet.

Familjen viktig

Att det är så har enligt Kääriäinen mycket att göra med att den kristna kulturen och traditionen inte längre är naturliga delar av familjernas liv. Det leder till att det inte finns ett naturlig grund att bygga på.

– För kyrkan innebär detta att man måste satsa ännu mera på arbetet med familjerna och på att skapa kristna traditioner som passar dagens människor.

– I dag är det dopet, skriftskolan, kyrklig vigsel och begravningar som ger de konkreta kontaktpunkterna med kyrkan. Förenklat sagt kunde man säga att kontaktpunkterna mellan individen och kyrkan ligger för långt från varandra. De bör bli fler, sammanfattar Kimmo Kääriäinen.

Stig Kankkonen



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47