När prinsessan räddade prinsen

Kultur. Kan prinsessan vara modig och rädda prinsen? Föreställningen Prins Enok – Prins Sessan ifrågasätter de könsroller vi vuxna omedvetet fostrar in barnen i.
31.12.2007 kl. 00:00

Kan prinsessan vara modig och rädda prinsen? Föreställningen Prins Enok – Prins Sessan ifrågasätter de könsroller vi vuxna omedvetet fostrar in barnen i.

 
Joanna Wingren spelar prinsessan Sessan och Åsa Wallenius draken Felix i Blaue Fraus Prins Enok - Prins Sessan.

Det var en gång en prinsessa som väntade på prinsen sååå länge att hennes fläta släpade i marken. Så klippte hon av den och gav sig i väg för att rädda prinsen i stället. Med på färden kom hennes bästa vän, en ängslig drake som gillade surskorpa med rabarbersylt och inte tyckte så mycket om äventyr.

Fast båda två var rädda för mörker.

Så här börjar Teaterföreningen Blaue Fraus nya barnpjäs Prins Enok – Prins Sessan, som hade urpremiär i december och som på våren ska turnera runt på daghem och förskolor i Svenskfinland. I samband med turnén är Folkhälsan med om att ordna seminarier som riktar sig till föräldrar, dagis- och förskolepersonal.

– Det är jättebra om vi på det här sättet kan bidra till att bredda sättet att vara flicka, pojke, prinsessa och drake på, säger Sara Sundell, projektledare vid Folkhälsan och ansvarig för Folkhälsans tjej- och pojkgrupper.


Sara Sundell hoppas att vi ska kunna bredda könsrollerna redan på dagis.

– I den här berättelsen är det prinsessan som är modig och stark och draken som är rädd. Barnen som går på det referensdagis som sett föreställningen tidigare började också leka att de var prinsessor som skulle ut på äventyr!

Hur beter vi oss?

I samband med seminarierna delar Folkhälsan ut ett arbetsmaterial som i första hand riktar sig till dagispersonal. Materialet innehåller tips på olika sätt att bredda könsrollerna på dagis.

– Det handlar om att barn ska få samma rättigheter, erfarenheter och möjligheter, oberoende av kön. Att vi inte begränsar deras liv med krav på hur vi tycker att de ska vara på grund av deras kön.

Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika och därför inte får samma resurser. Pojkar uppfostras inte till att ta hänsyn, medan flickorna tidigt får lära sig att ta hand om andra. Flickorna är däremot dåliga på att ta plats.

– För dagispersonal är en bra början att helt enkelt iaktta sig själva och kollegerna: beter man sig faktiskt likadant mot flickor och pojkar? Flickor förväntas vara hjälpsamma. Undersökningar visar att dagispersonal tenderar att väldigt ofta säga ”nej” till pojkar. De får hela tiden höra negativa saker.

– Barn lär sig snabbt hur man får vuxnas uppmärksamhet, och negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls.
Sundell tycker att det också är en bra idé att gå igenom dagisets filmer och böcker. Hur många av huvudpersonerna är flickor, hur många pojkar? Kan man bredda urvalet?

Läs mera i Kp 1/2008.

Sofia Torvalds



Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07