Kristna budskapet viktigt i finländarnas julfirande

Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål.

Också andakter vid juletid är fortsättningsvis viktigt för en stor del av finländarna. Över en fjärdedel (27 %) anser att julens kristna budskap är mycket viktigt och för närmare en femtedel (18 %) är det viktigt att delta i julkyrkan eller i en julandakt. 14 procent av finländarna uppger att de går i kyrkan på julafton. Var fjärde finländare har för avsikt att delta i evenemanget De vackraste julsångerna. Julevangeliet läses i 15 procent av de finländska hemmen.

Betydelsen av gemenskap och traditioner syns på ett tydligt sätt i de religiösa traditionerna som hör samman med julen. Närmare två tredjedelar (59 %) tänker besöka gravgården på julen, det är också den klart populäraste allmänna traditionen som hör samman med julen. Utöver det tänker 51 procent följa med utlysandet av julfreden i radio eller tv och en tredjedel (35 %) sjunger julsånger hemma.

Många av julens traditioner förenar faktiskt finländarna för i de flesta aktiviteter vi ägnar oss åt under julen är skillnaderna små mellan olika ålders– och yrkesgrupper. Dessa uppgifter baserar sig på en enkät som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Kyrkans forskningscentral. 1283 finländare deltog i undersökningen.

De flesta finländare vill fira julen hemma (59 %) eller tillsammans med sina föräldrar (15 %). Tre procent är däremot tvungna att fira julen på sin arbetsplats.

På julen fylls kyrkorna

Under julhelgen samlas hundratusentals finländare i kyrkorna för att fira Jesusbarnets födelse och uppleva julstämning. Julaftonen är kyrkoårets populäraste helgdag. Enligt den lutherska kyrkans senaste statistik deltog 386 000 finländare i julaftonens gudstjänster. Juldagen är den helgdag som ligger trea i statistiken. Julottan och högmässan hade 145 100 deltagare. Julnattens mässor samlade sammanlagt 83 000 finländare. Under senare år har julmässans ställning stärkts.

– Vardagen kan vara splittrad och söndrig. I julkyrkan söker man frid och stillhet. Kanske kan den reda ut en del knutar. Julkyrkan stärker också gemenskapen. I kyrkan finns andra som färdas i samma riktning, funderar kontraktsprosten Juha Palva i Jämsä prosteri.

KT



musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00