Biskopen sänder julhälsning till stiftet

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ...
23.12.2007 kl. 00:00

Fridfull Jul


Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul. Den hälsningen känns speciellt viktig i år efter tragedin i Tusby, de många strejkerna, den alltmer uppskruvade arbetstakten och de många förväntningarna som vi känner att vi bör uppfylla när det gäller våra nära och kära.

Den här fridshälsningen har gamla rötter. Redan i profettexterna för julen sägs det att den kommande Messias skall vara en Fridsfurste. Oket som läggs på mänskor och förtryckarens piska skall brytas sönder. Skon som krigaren bär i striden och manteln som fläckas av blod skall brännas. Ty ett barn har fötts, en son är oss given och hans namn är Fridsfursten.

Änglarnas proklamation till herdarna innehåller samma budskap. ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred.” Genom det nyfödda barnet skall jorden få shalom. Ordet, som finns i samma grundform i t.ex. arabiska och swahili, betyder frid, fred, frälsning och salighet. Men det används också i helt vardagliga sammanhang. Man tillönskar varandra hälsa och nya krafter, inre ro, harmoni och ett gott familjeliv.

Många av våra julpsalmer talar om julens frid. Den kända psalmen Härlig är jorden av den store danske psalmdiktaren B. S. Ingemann slutar med orden: ”Frid över jorden Herren bjöd”.
Zacharias Topelius ber att den helga julefriden skall komma ”till hög, till låg, till rik, till arm”.
Och många är det som med Emma Köhler sjunger:

Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.

Frid är något vi alla längtar efter. Ingen klarar av ett ständigt prestationstryck. Vi behöver ta igen oss och ge varandra tid, omtanke och kärlek. Då kan vi få uppleva att vi är värdefulla precis sådana som vi är. Stressen släpper, bekymren och oron viker undan. Mitt i vintermörkret och kölden fylls vi av värme, tillförsikt och glädje.

Den här julen skall vi därför ta fasta på det allra viktigaste: Julfriden. Ytterst är det inte de yttre gåvorna som avgör hurudan vår jul blir. Julfriden – den får vi när vi söker oss till gravgårdarna och tänder våra ljus i tacksamhet för det våra bortgångna kära har gett oss. Den kommer till oss när vi samlas till julbön i våra kyrkor utöver hela vårt svenska stift. Och den fyller vårt hjärta när vi stannar upp en stund under helgen i stilla bön inför Guds ord.

En fridfull jul vill vi tillönska varandra. Alldeles särskilt ber vi om att den skall nå dem som är sjuka, gamla, ensamma eller som brottas med problem av olika slag. Må julens Herre själv ge oss alla sin frid i allt rikare mått.

Borgå i adventstid 2007

Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07