Julen är familjens fest

Människa. – Vi gör julmaten tillsammans, min fru och jag, så det blir både finländskt och afrikanskt, säger Moses Mabinda. 15.12.2007 kl. 00:00

– Vi gör julmaten tillsammans, min fru och jag, så det blir både finländskt och afrikanskt, säger Moses Mabinda.

Det är söndag och tidig eftermiddag. Ute är det snöslask, men inne i Moses Mabindas livsmedelskiosk i Tali i Helsingfors är det ljust och gemytligt.

– Jag skaffade hit litet gåvosaker inför julen, säger han och pekar på ett par präktiga lejon och tigrar och ett antal andra mjukisdjur, som tittar längtansfullt på kunderna. Men mest säljer jag livsmedel och godis. Det är ganska långt till närmaste livsmedelsaffär i den här delen av stan, så många föredrar att köpa till exempel  mjölk från min butik. Och så dricker de kanske en kopp kaffe.
Butiken är rymlig. Det finns plats för flere rader med basvaror av olika slag och ett par kafébord vid fönstret mot gatan.

– Här kan man sitta och prata bort en stund.

En Välsignelse

– När jag öppnade butiken för  ett och ett halvt år sedan var det ju en del som blev förvånade när de såg en afrikan bakom disken, berättar Moses som talar både svenska och finska.

– Barnen var de första kunderna. De kom för att köpa sitt lördagsgodis, och jag pratade och skojade med dem. Jag älskar barn! Sedan kom de vuxna.

Jag är här från nio på morgonen till nio på kvällen varje dag och jobbar vanligen ensam. På veckosluten hjälper min äldsta dotter Leticia till. Och ibland ställer min fru upp. Men de är ju upptagna på vardagen på annat håll.

Butiken har ett ovanligt namn: Blessing – engelska för ”välsignelse”.

– Många frågar mig om namnet och jag svarar: Gud ger välsignelse. Jag är kristen, Gud är min fasta punkt! Där Guds Ande bor där blir det välsignelse. Så är det med den saken.

Gemenskapen viktigast

Det är femton år sedan Moses flydde undan kriget i sitt hemland, Demokratiska republiken Kongo. Mycket hemskt hände under de svåra åren, men alla minnen är inte sorgliga:

– Jag växte upp i ett kristet hem. Kyrkan var viktig för hela vår familj, som var katolsk. Till julen dekorerade vi hemmet och kyrkan med pyntade palmkvistar, och barnen fick gåvor, precis som här. På julnatten gick alla, både barn och vuxna, till kyrkan och det var mycket musik och annat program. På juldagen åt hela församlingen tillsammans. Och så var det viktigt att träffa hela storfamiljen, att äta och vara tillsammans under julen.  Julen är familjens och i synnerhet barnens stora fest och så ska det få vara.

– Julen är sig lik både i Afrika och i Finland. Vi läser samma Bibel och Kristus är densamma!

Julmaten hemma hos Moses och hans finlandssvenska hustru Helena  tillreds med gemensamma krafter. Det blir både skinka och fårkött, rätter från båda traditionerna.

– ”Fo-fo” ska jag göra, det är gott.

Fo-fo är en maniokdelikatess från Kongo.

Julkyrkan hör till för Moses och hans fyrabarnsfamilj som också annars är aktivt med i Lukas församling.

– Katolik eller lutheran – det är inte så viktigt. Huvudsaken att det goda budskapet predikas.

Kristina Fernström



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47