Poesin vidgar vårt andliga medvetande

Kultur. Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 14.12.2007 kl. 00:00

Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt.

 
 

Hos Fors förefaller det nämligen som om Gud inte var allestädes närvarande, utan som om han fanns alldeles speciellt i Esse: ”han har en gul kyrka där”. Holmström ställde Fors idylliska barndomstro i kontrast till Per-Hakon Påwals mer pessimistiska syn på skyddsänglar och konstaterade att det inte finns något entydigt svar på frågan om det finns änglar i Esse. Poeter svarar olika på frågan. I poesin blir religionen ett pågående samtal som vidgar gränserna för vårt andliga medvetande, menade Holmström.

– Den nya antologin visar på olika individuella sätt att närma sig tron och blir på så sätt ett uttryck för en särartsandlighet, sade han.
Lyrikseminariet hade uttryckligen inspirerats av Fontana Medias antologi, som har redigerats av Carina Nynäs. Det är en bok på 300 sidor med dikter av 106 finlandssvenska lyriker från början av 1900-talet fram till i dag. Under seminariet konstaterades att här finns flera författarnamn som man inte väntar sig att stöta på i en bok av detta slag. Föreläsarna hänvisade också flera gånger till Nynäs digra essä, ”Ordets mysterium och språkets sprickor”, som finns i slutet av verket.

Dikterna i antologin väckte hos föreläsarna olika tankar om den andliga poesin som uttrycksform och dess förmåga att ”borra djupt i existentiella frågor” (Holmström), ”söka det som öppnar och bryter upp givna betydelser” (Peter Nynäs) och ”nå fram till dem för vilka teologin traditionellt har varit ett för snävt begrepp” (Agneta sPleijel).

Den plats där vi ryms

Författaren Agneta Pleijel från Sverige beskrev i sitt anförande ”Jag frågar: vad skall vi kalla den plats där vi ryms?” hur hennes personliga förhållande till teologin har utvecklats genom åren. Hon växte upp i ett ”fullständigt sekulärt” akademiskt hem och levde ett ”okyrkligt” liv fram till 1980-talet. Hon hade visserligen känt en andlig hunger men känt sig utesluten från kyrkan. Hon upplevde att hon inte kunde räkna sig till de utvaldas skara, vilket ledde till en kramp.

– Den krampen löstes då några av mina vänner förklarade för mig att religion inte är en trosfråga utan den dimension där livets mest brännande frågor får sitt uttryck. Då började uteslutningskänslan ge vika och teologin blev intressant, berättade hon.

– Till min egen överraskning vågade jag då debutera som poet.

Den snäva gudsbilden vidgades och hon kunde börja betrakta tron som ”den plats där vi ryms”.

– Vad vi skall kalla den platsen vet jag inte, men vi kan säga mer om den platsen, och den nya antologin ringar in den.

– I antologin ses tron genialt nog som en syster till tvivlet, och det ger mig en känsla av frid att läsa den, förklarade Pleijel för det 60-tal åhörare som hade samlats.

Tron som något att vila i

Professor Tage Kurtén gav en religionsfilosofisk syn på trosbegreppet och skiljde på tron som försanthållande och tron som tillit. Om man ser tron som ett försanthållande, kan tron behärskas med förnuftet och olika argumenteringar, medan tron som tillit är en hållning som utgår från att man lever i en trosrelation. I det senare fallet blir tron något att vila i och något som inte kan kontrolleras med förnuftet.

– I vår senmoderna tid lever religionen på sina egna premisser, sade Kurtén. Den är inte given utan man frågar sig vad den är. Också det religiösa språket kan förstås bara i sitt sammanhang. Människan är delaktig i sin egen tillvaro och har en egen relation till sin verklighet.

Professor Susan Sundback gav sociologiska perspektiv på finlandssvensk religiositet och religionsvetaren Peter Nynäs reflekterade över den andliga poesin under rubriken ”Att hitta en utblick i det inre”.

Lyrikseminariet hade arrangerats av Fontana Media, Församlingsförbundet och Kyrkans central för det svenska arbetet.

Catarina Östman



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48