Poesin vidgar vårt andliga medvetande

Kultur. Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt. 14.12.2007 kl. 00:00

Måste man bege sig till Esse för att möta Gud? Den frågan fick litteraturvetaren Roger Holmström ställa sig när han på ett lyrikseminarium i Helsingfors häromveckan tolkade Hans Fors dikt ”Om guds närvaro i Esse”, som ingår i den nya antologin Att byta hjärta i ett snöglopp. Tvivel och tillit i finlandssvensk dikt.

 
 

Hos Fors förefaller det nämligen som om Gud inte var allestädes närvarande, utan som om han fanns alldeles speciellt i Esse: ”han har en gul kyrka där”. Holmström ställde Fors idylliska barndomstro i kontrast till Per-Hakon Påwals mer pessimistiska syn på skyddsänglar och konstaterade att det inte finns något entydigt svar på frågan om det finns änglar i Esse. Poeter svarar olika på frågan. I poesin blir religionen ett pågående samtal som vidgar gränserna för vårt andliga medvetande, menade Holmström.

– Den nya antologin visar på olika individuella sätt att närma sig tron och blir på så sätt ett uttryck för en särartsandlighet, sade han.
Lyrikseminariet hade uttryckligen inspirerats av Fontana Medias antologi, som har redigerats av Carina Nynäs. Det är en bok på 300 sidor med dikter av 106 finlandssvenska lyriker från början av 1900-talet fram till i dag. Under seminariet konstaterades att här finns flera författarnamn som man inte väntar sig att stöta på i en bok av detta slag. Föreläsarna hänvisade också flera gånger till Nynäs digra essä, ”Ordets mysterium och språkets sprickor”, som finns i slutet av verket.

Dikterna i antologin väckte hos föreläsarna olika tankar om den andliga poesin som uttrycksform och dess förmåga att ”borra djupt i existentiella frågor” (Holmström), ”söka det som öppnar och bryter upp givna betydelser” (Peter Nynäs) och ”nå fram till dem för vilka teologin traditionellt har varit ett för snävt begrepp” (Agneta sPleijel).

Den plats där vi ryms

Författaren Agneta Pleijel från Sverige beskrev i sitt anförande ”Jag frågar: vad skall vi kalla den plats där vi ryms?” hur hennes personliga förhållande till teologin har utvecklats genom åren. Hon växte upp i ett ”fullständigt sekulärt” akademiskt hem och levde ett ”okyrkligt” liv fram till 1980-talet. Hon hade visserligen känt en andlig hunger men känt sig utesluten från kyrkan. Hon upplevde att hon inte kunde räkna sig till de utvaldas skara, vilket ledde till en kramp.

– Den krampen löstes då några av mina vänner förklarade för mig att religion inte är en trosfråga utan den dimension där livets mest brännande frågor får sitt uttryck. Då började uteslutningskänslan ge vika och teologin blev intressant, berättade hon.

– Till min egen överraskning vågade jag då debutera som poet.

Den snäva gudsbilden vidgades och hon kunde börja betrakta tron som ”den plats där vi ryms”.

– Vad vi skall kalla den platsen vet jag inte, men vi kan säga mer om den platsen, och den nya antologin ringar in den.

– I antologin ses tron genialt nog som en syster till tvivlet, och det ger mig en känsla av frid att läsa den, förklarade Pleijel för det 60-tal åhörare som hade samlats.

Tron som något att vila i

Professor Tage Kurtén gav en religionsfilosofisk syn på trosbegreppet och skiljde på tron som försanthållande och tron som tillit. Om man ser tron som ett försanthållande, kan tron behärskas med förnuftet och olika argumenteringar, medan tron som tillit är en hållning som utgår från att man lever i en trosrelation. I det senare fallet blir tron något att vila i och något som inte kan kontrolleras med förnuftet.

– I vår senmoderna tid lever religionen på sina egna premisser, sade Kurtén. Den är inte given utan man frågar sig vad den är. Också det religiösa språket kan förstås bara i sitt sammanhang. Människan är delaktig i sin egen tillvaro och har en egen relation till sin verklighet.

Professor Susan Sundback gav sociologiska perspektiv på finlandssvensk religiositet och religionsvetaren Peter Nynäs reflekterade över den andliga poesin under rubriken ”Att hitta en utblick i det inre”.

Lyrikseminariet hade arrangerats av Fontana Media, Församlingsförbundet och Kyrkans central för det svenska arbetet.

Catarina Östman



betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28