Självständiga tillsammans

Ledare. Ledare 49/2007 Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. 30.11.2007 kl. 00:00

Frihet och självständighet är två ord som hör ihop så intimt att de för det mesta kan bytas ut utan större problem. Att vara fri är att vara självständig och att vara självständig är att vara fri.
Då vi firar självständighetsdagen känns det ovant men inte helt omöjligt att tänka sig att vi också firar frihetsdagen. Då Finland blev självständigt blev Finland fritt.
Eller tvärtom om man så vill: då Finland blev fritt, blev det självständigt.

 
Illustration: Jan Lindström
Den som är fri är självständig. Hon eller han får tänka fritt, får handla fritt och får fritt förverkliga sig.
I teorin och i princip alltså.
En värld där alla tänker och handlar helt fritt och självständigt är ju en värld i kaos, en värld där djungelns lag råder, en värld där endast den för stunden starkaste kan vara fri och självständig.

Varken för nationer eller för individer är en sådan frihet och självständighet till välsignelse. Friheten och självständigheten blir till välsignelse först då vi är självständiga och fria tillsammans. Då jag inte endast är jag utan också del av ett vi. Då min självständighet och frihet inte kör över andra och gör dem bundna och ofria.
I vår individualiserade och mer eller mindre egoistiska tid förefaller det bli allt mera sällsynt med den samhörighet och den gemenskap som konkretiseras just i ett vi.

Också då vi formellt möts och bildar olika former av kollektiv är det allt för ofta sist och slutligen endast fråga om att ett antal ”jag” möts och överst på agendan finns allt som har med ”mig” och ”mitt” att göra.
Då kan det naturligtvis inte heller bli någon äkta vi-känsla som blir kvar i oss som värme och trygghet efter det att vi fysiskt lämnat varandra för att var och en gå hem till sitt.
Detta gäller såväl nationer, internationella organisationer och sammanslutningar som enskilda individer.

Kanske det faktum att vi förefaller ha det allt svårare att vara självständiga tillsammans är en viktig förklaring till känslor som oro och otrygghet?
Kanske är övertygelsen om att alla andra tänker på sig och endast jag på mig som skapar den känsla av ensamhet, utstötthet, främlingskap och rädsla för andra som vi hör som förklaring till allt fler tragiska händelser?
Kanske är oförmågan att vara självständiga tillsammans en grundförklaring till att allt fler allt oftare ser sina medmänniskor som rivaler och konkurrenter i stället för som medmänniskor?

Både självständighetsdagen och adventstiden påminner oss om betydelsen av att vara självständiga tillsammans.

Då vi firar självständighetsdagen minns vi med djup tacksamhet och stor vördnad alla dem som med sina insatser förverkligade det fria och självständiga Finland.
En röd tråd i det som de har att berätta om de år då Finlands öde avgjordes handlar om gemensamma drömmar, gemensamma mål samt individuella uppoffringar och offer. Den berättar också om en vilja och förmåga att bortse från kortsiktiga individuella intressen för att förverkliga en kollektiv frihet.
Självständiga men tillsammans förverkligade krigstidens kvinnor och män det fria Finland.

Adventstiden påminner oss om vad det krävde av vår Gud och Herre att återupprätta gemenskapen med sin skapelse, med oss. Den gemenskap som brutits i och med att människan inte längre ville leva självständig tillsammans med sin Skapare utan endast självständig. I samma stund som den brytningen skedde, bröts också gemenskapen mellan människa och människa.
För att återupprätta gemenskapen gav Gud oss sin egen Son för att var och en som tror på Honom skall bli frälst. Och i Kristus skall vi alla vara ett. Fria och självständiga som endast den som är fri och självständig tillsammans med sin Gud och sina medmänniskor kan vara det.
Stig Kankkonen



SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00