Domens och nådens dag

Kyrka. Domsöndagen berättar i psalmer, böner, texter och tal om att tiden är begränsad, Kristus kommer till oss och reder upp saker och ting. Budskapet är strängt för de självtillräckliga och mildare för de räddhågade. 25.11.2007 kl. 00:00

Domsöndagen berättar i psalmer, böner, texter och tal om att tiden är begränsad, Kristus kommer till oss och reder upp saker och ting. Budskapet är strängt för de självtillräckliga och mildare för de räddhågade.

 
Foto: Ad Grönroos

Professor Gunnar af Hällström understryker att kyrkoåret med sina namngivna söndagar är en slags katekes som man inte läser utan lever med i. Man får en hel del kristendomskunskap på köpet när man deltar i gudstjänstfirandet från advent till domsöndag.

Professor af Hällström påminner om att Domsöndagen också innehåller glädjeämnen.

– Till exempel det glädjeämnet att ”boten” ger en möjlighet att på förhand påverka händelseförloppet på domens dag. 

Bot är att man kan få syndernas förlåtelse genom ånger och tro på Kristus och följaktligen slipper åtal i framtiden.

– ”Fåren” i Jesu liknelse slapp klander helt och hållet, det fanns ingenting att påtala.

Enligt af Hällström läser man budskapet om ”får och getter” orätt om man tänker sig att den empiriska verkligheten ser ut så som den beskrivs i liknelsen i Matteus tjugofemte kapitel. 

– Så ser det inte ut i världen, att det finns sådana som endast gör ont och sådana som endast gör gott! 

– Många kristna skulle också vilja se att det fanns en mellankategori: de svarta fåren. Lärjungar, som inte gjort eller hållit allt de borde.

– Men i liknelsen saknas de svarta fåren. De saknas eftersom förlåtelsen har konsekvenser för färgsättningen, förklarar af Hällström.

Domen innehåller också ett glädjeämne så till vida att den innehåller tanken: det spelar visst en roll vad vi har för oss! Våra handlingar har en mening, åtminstone på sikt. Allt är ”hemåt” – om vi först fått nåden att tillhöra Kristi ”får”.

– I tidig kristendom tänkte man gärna på domen som något tröstande. Det onda får inte vara ont utan gräns. Det tar slut någon gång. Inte så sällan var det just de kristna som blev föremål för en massa ont.

Stig Kankkonen



medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00