Med Borgåmått mätt

Ledare. Ledare 43/2007 Att mäta med Borgåmått betyder att mäta generöst, att mäta med råge. Det förefaller att gälla också i negativ mening. 22.10.2007 kl. 00:00
Att mäta med Borgåmått betyder att mäta generöst, att mäta med råge.
Det förefaller att gälla också i negativ mening. Det visar lokaltidningen Borgåbladets kyrkopolitiskt och kyrkodebattmässigt sett intressanta kommentar (16.10, se Klippet) till Högsta förvaltningsdomstolens beslut i det så kallade fallet Franzén.
Som Kyrkpressen berättat (nr 41) var beslutet att ärendet inte behandlas eftersom det hade anhängiggjorts i domstolen av en person, kaplan Bror Träskbacka, som enligt domstolen inte hade besvärsrätt.

 
Illustration: Jan Lindström
Kritik med Borgåmått riktas mot HFD.
Ledarskribenten, Jan-Erik Andelin, kallade beslutet i kyrkobesvärsfrågan ett Pilatusbeslut och hänvisar till Pontius Pilatus, som inte fattade något egentligt beslut om vad som skulle ske med Jesus.
Av ledaren kan man dra slutsatsen att Andelin anser att HFD borde ha fattat beslutet att Franzén inte var behörig och att det beslutet hade varit lika självklart som att Pilatus borde ha fattat beslutet att släppa Jesus fri.

Fegisen Pilatus kritiseras för att han inte vågade stå mot den överväldigande opinion som högljutt krävde Jesu korsfästelse.
Fegisarna i HFD kritiseras för att de inte har lyssnat på den överväldigande opinion som kräver allt hårdare nypor mot kvinnoprästmotståndarna och handlat i enlighet med de kraven.

Eftersom domstolen efter långt och moget övervägande kom fram till att Träskbacka inte hade besvärsrätt i det aktuella ärendet kunde den inte behandla sakfrågan. Så var och så är det oberoende av vad var och en anser i det aktuella fallet och oberoende av vad den allmänna opinionen kräver.
Att HFD kritiseras för att den följde lagen och inte den allmänna opinionens förväntningar är skrämmande.

Kritik med Borgåmått riktas också mot de två domprostvalskandidater som varit aktiva i den aktuella processen, alltså kaplanerna Matts Lindgård och Bror Träskbacka.
Den aktuella ledaren insinuerar öppet att de två har agerat som de har gjort av en enda orsak: egoism. Deras enda motiv har varit att få ”en bra plats i startfältet”. Ingendera av dem ens misstänks för några ädlare motiv.
Denna kritik är skrämmande därför, att den dels ifrågasätter de två kandidaternas medborgerliga rättigheter, dels antyder dålig moral och bristande ansvarskänsla.

Tragikomiskt blir det hela då ledarskribenten i sin lokaltidning trots allt vill signalera stöd för bygdens son genom att kalla honom ”Borgåprästen” och den andra ”karriärambitiös”. Och genom att dra de två över samma kam vad en plats i startfältet beträffar. Lindgård röjde sig – helt legitimt – en plats i startfältet medan Träskbacka hela tiden funnits där.
Tala om tendentiösa och manipulerande verklighetsbeskrivningar.

Begreppet ”karriärambitiös” kan i detta sammanhang knappast ses som annat än ett försök att kasta en skugga över den som tilldelas epitetet, alltså Träskbacka.
I hans fall framställs det som i praktiskt taget alla andra sammanhang skulle ses som meriter som något suspekt: många betydelsefulla uppdrag, ett vitt och brett kontaktnät och en lång gedigen insats i och för kyrkan.
Undra på att det blir allt svårare att hitta personer som vill ta och bära ansvar i vår kyrka.

Förvånande är att de aktörer som kunde – kanske till och med borde – kritiseras helt glöms bort.
Senaste nu efter HFD:s beslut torde det vara uppenbart för åtminstone nästan alla att det hade varit till fördel för själva saken att antingen Allan Franzén eller domkapitlet hade besvärat sig över beslutet i Helsingfors förvaltningsdomstol. Då hade domstolen varit tvungen att ta ställning i sak.

Speciellt märkligt är att domkapitlet inte använde sig av sin besvärsrätt.
Det är snällt sagt märkligt att domkapitlet två gånger fattar ett och samma beslut utan att vara beredd att försvara det i högsta instans. Detta visserligen efter omröstning, men i alla fall.
Beklagligt och allvarligt är beslutet inte minst med tanke på att stiftets präster efter detta inte fullt ut kan lita på domkapitlets stöd då det börjar storma. Beslutet innebar ju också att domkapitlet övergav Franzén då det lät bli att föra hans rätt att vara kandidat till HFD.

Visst.
Kritiken av Borgåbladets ledare är kritik med Borgåmått mätt. Men man måste ju ta seden dit man kommer.
Stig Kankkonen



KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26