Det gåtfulla folket

Ledare. Ledare 38/2007 Lovade inflytelserika politiker, kanske till och med hela partier, att höja vårdarnas löner med 500 euro i månaden? 18.9.2007 kl. 00:00
Lovade inflytelserika politiker, kanske till och med hela partier, att höja vårdarnas löner med 500 euro i månaden?
Eller diskuterade man kanske endast rent allmänt hur stort behovet att höja vårdsektorns löner är?

Ja, det råder delade meningar om den saken.
Det så kallade folket, alltså medborgarna och väljarna, torde överlag ha haft intrycket att det fanns ett klart och tydligt löfte, medan de så kallade politikerna efter att riksdagsvalet hållits svävar på målet eller förnekar att så var fallet.

 
Illustration: Jan Lindström
De olika uppfattningarna om hur det riktigt förhöll sig med det aktuella ”löftet” kan naturligtvis ha en rad förklaringar. En sak torde i alla fall vara solklar: budskapet gällande vårdarnas löner var så luddigt att det kunde tolkas.
Riksdagskandidaterna och partierna mumlade kort sagt i skägget.

En central
och viktig fråga är om de gjorde det taktiskt och medvetet, kanske till och med i akt och mening att få oss väljare att tro att vårdsektorns löner kommer att höjas med 500 euro i månaden.
Misstanken att det kanske är just så förstärks av det faktum att inget parti tydligt och klart i samband med valkampanjen deklarerade att det garanterat inte finns rum för sådana löneförhöjningar. Detta trots att alla nu förefaller vara överens om att så är fallet.

Det är förstås inte första gången som så kallade vallöften, verkliga eller inbillade, visar sig vara flyktigt munväder. Men det gör knappast saken bättre, snarare tvärtom.
Att medborgarna gång på gång får belägg för att allt det som sägs före ett val nödvändigtvis inte har någon större betydelse efter ett val tär på förtroendet för de folkvalda och därmed på förtroendet för demokratin.

Man kan se på frågan också ur ett annat perspektiv.
Är det kanske så att politikerna mist förtroendet för folket, för att väljarna inte röstar på dem som är ärliga och uppriktiga och säger som de är utan på dem som – förenklat sagt – lovar mest?
Är det så att politikerna ser väljarna som ett gåtfullt folk som lever i en verklighet med orealistiska drömmar medan politikernas uppdrag är att som realister ha hand om förståndet och hålla ordning och reda i republiken?

Att frågorna inte är omotiverade visar bland annat Anu Kantolas några år gamla doktorsavhandling Markkinakuri ja managerivalta. Den är en djupdykning i hur politikerna handlade i samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet.
En slutsats man kan dra av avhandlingen är att politik inte längre är att prioritera mellan olika intressen och handlingsmodeller. Politiken har blivit neutral både i fråga om mål och medel och politikerna ser sig, för att citera Kantola, som ”objektiva och neutrala aktörer, som på basen av ekonomisk sakkunskap strävar efter att sköta ärendena på bästa möjliga sätt”.

Upplever man verkligheten så är det klart att människor av kött och blod med sina drömmar, önskemål och krav blir ett gåtfullt folk som man aldrig riktigt kan förstå sig på och inte heller lita på.
Den nuvarande regeringen med statsminister Matti Vanhanen i spetsen framstår som hårdhudade agenter för detta sätt att se på politiken.
Aktiva, engagerade diskussioner om värderingar och bedömningar lyser lika klart med sin frånvaro som tillfredsställelsen lyser klar över snabba, kamerala lösningar som kan göras utan diskussioner och konflikter.

Diskussionen om och kring vårdarnas löner är ett strålande exempel på allt detta.
Det etiska patos för vårdyrket som fanns under valkampanjen har förvandlats till ett ekonomiskt-tekniskt patos som säger nej, nej, nej till konkret handling.
Och det gåtfulla folkets förundran förbryllar de politiska beslutsfattarna.
Stig Kankkonen



föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34