Det gåtfulla folket

Ledare. Ledare 38/2007 Lovade inflytelserika politiker, kanske till och med hela partier, att höja vårdarnas löner med 500 euro i månaden? 18.9.2007 kl. 00:00
Lovade inflytelserika politiker, kanske till och med hela partier, att höja vårdarnas löner med 500 euro i månaden?
Eller diskuterade man kanske endast rent allmänt hur stort behovet att höja vårdsektorns löner är?

Ja, det råder delade meningar om den saken.
Det så kallade folket, alltså medborgarna och väljarna, torde överlag ha haft intrycket att det fanns ett klart och tydligt löfte, medan de så kallade politikerna efter att riksdagsvalet hållits svävar på målet eller förnekar att så var fallet.

 
Illustration: Jan Lindström
De olika uppfattningarna om hur det riktigt förhöll sig med det aktuella ”löftet” kan naturligtvis ha en rad förklaringar. En sak torde i alla fall vara solklar: budskapet gällande vårdarnas löner var så luddigt att det kunde tolkas.
Riksdagskandidaterna och partierna mumlade kort sagt i skägget.

En central
och viktig fråga är om de gjorde det taktiskt och medvetet, kanske till och med i akt och mening att få oss väljare att tro att vårdsektorns löner kommer att höjas med 500 euro i månaden.
Misstanken att det kanske är just så förstärks av det faktum att inget parti tydligt och klart i samband med valkampanjen deklarerade att det garanterat inte finns rum för sådana löneförhöjningar. Detta trots att alla nu förefaller vara överens om att så är fallet.

Det är förstås inte första gången som så kallade vallöften, verkliga eller inbillade, visar sig vara flyktigt munväder. Men det gör knappast saken bättre, snarare tvärtom.
Att medborgarna gång på gång får belägg för att allt det som sägs före ett val nödvändigtvis inte har någon större betydelse efter ett val tär på förtroendet för de folkvalda och därmed på förtroendet för demokratin.

Man kan se på frågan också ur ett annat perspektiv.
Är det kanske så att politikerna mist förtroendet för folket, för att väljarna inte röstar på dem som är ärliga och uppriktiga och säger som de är utan på dem som – förenklat sagt – lovar mest?
Är det så att politikerna ser väljarna som ett gåtfullt folk som lever i en verklighet med orealistiska drömmar medan politikernas uppdrag är att som realister ha hand om förståndet och hålla ordning och reda i republiken?

Att frågorna inte är omotiverade visar bland annat Anu Kantolas några år gamla doktorsavhandling Markkinakuri ja managerivalta. Den är en djupdykning i hur politikerna handlade i samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet.
En slutsats man kan dra av avhandlingen är att politik inte längre är att prioritera mellan olika intressen och handlingsmodeller. Politiken har blivit neutral både i fråga om mål och medel och politikerna ser sig, för att citera Kantola, som ”objektiva och neutrala aktörer, som på basen av ekonomisk sakkunskap strävar efter att sköta ärendena på bästa möjliga sätt”.

Upplever man verkligheten så är det klart att människor av kött och blod med sina drömmar, önskemål och krav blir ett gåtfullt folk som man aldrig riktigt kan förstå sig på och inte heller lita på.
Den nuvarande regeringen med statsminister Matti Vanhanen i spetsen framstår som hårdhudade agenter för detta sätt att se på politiken.
Aktiva, engagerade diskussioner om värderingar och bedömningar lyser lika klart med sin frånvaro som tillfredsställelsen lyser klar över snabba, kamerala lösningar som kan göras utan diskussioner och konflikter.

Diskussionen om och kring vårdarnas löner är ett strålande exempel på allt detta.
Det etiska patos för vårdyrket som fanns under valkampanjen har förvandlats till ett ekonomiskt-tekniskt patos som säger nej, nej, nej till konkret handling.
Och det gåtfulla folkets förundran förbryllar de politiska beslutsfattarna.
Stig Kankkonen



värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56