Kommunen och församlingen

Ledare. Ledare 35/2007 Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna. 28.8.2007 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

Enligt gällande lag skall församlingsindelningen motsvara kommunindelningen. Gränserna för kommunen och för församlingen skall alltså vara ett till ett. Finns det flera församlingar i en kommun uppfylls lagens krav i form av en kyrklig samfällighet vars gränser sammanfaller med kommungränserna.

Det är därför som alla diskussioner om gällande och eventuella kommande kommungränser är av avgörande betydelse också för församlingsstrukturen.
Och det är därför som diskussioner gällande samarbete inom till exempel hälso-, sjuk- och socialvården i förlängningen också berör församlingarna. Samarbete inom centrala kommunala sektorer anses ju vara förstadier till en kommande kommunsammanslagning.

Bland annat
i Kronoby i norra svenska Österbotten pågår en ganska het debatt om i vilken riktning kommunen skall söka samarbetspartner när det gäller social- och hälsovård. En del är för Karleby och andra för Jakobstad.
I debatten har språket spelat en central roll. Karleby upplevs av en del som ett för finskspråkigt alternativ och för dem är det därför Jakobstad som gäller. Andra menar att tvåspråkigheten i Karleby och dess samarbetsområde fungerar bra.

Orienteringen har alltså betydelse också för Kronoby kyrkliga samfällighets tre församlingar.
Slås Kronoby i framtiden samman med Jakobstad kommer de tre församlingarna att finns i en samfällighet som sorterar under Borgå stift. Faller valet på Karleby blir de tre församlingarna delar i en samfällighet som sorterar under Uleåborgs stift.

En stor fråga – utöver de stora frågor som biskop Gustav Björkstrand tar upp på nyhetsplats – är om detta sätt att paketera det kommunala och det kyrkliga i en ödesgemenskap snabbt borde ses över.
Den gamla skattetekniska grunden för att gränserna måste sammanfalla kan med tanke på dagens moderna teknik ifrågasättas. Om den skattetekniska motiveringen inte längre håller, måste andra tungt vägande motiveringar presenteras. Om de finns.

Det man
allmänt torde kunna säga är att det knappast kan finnas något gudagivet som gör att församlingarna – ur vilka kommunerna växt fram – i dag inte kunde ha sin struktur och kommunerna sin.
Allmänt finns det också mycket som talar för att det gamla tänkandet med generella, låsta strukturer mera hör gårdagen till och att det som nu behövs är flexiblare strukturer, samarbetsmodeller och -lösningar av olika slag för olika behov i olika regioner och i olika sammanhang.

Konkret är det fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar gällande till exempel hälso-, sjuk- och socialvård kunde skapa enheter som ger optimala förutsättningar att predika evangelium, förvalta sakramenten och allmänt föra ut det kristna kärleksbudskapet.
Konkret är det också fråga om att kyrkan fritt och oberoende av kommunala lösningar kunde beakta de oerhört viktiga språkliga aspekterna i strukturerna.

Då kunde det bli möjligt för de svenskspråkiga församlingsmedlemmarna i olika delar av landet att bilda församlingar samfälligheter som hör till Borgå stift. Då kunde till exempel de tre svenska församlingarna i Kronoby samt Karleby svenska församling bilda en svenskspråkig samfällighet. Eller så kunde alla de nämnda församlingarna vara med Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
Samma modell kunde tillämpas i hela det kyrkliga Svenskfinland och den skulle förhindra att Borgå stift berövas administrativa och ekonomiska styrredskap.
En annan modell för att garantera en fortsättning för fungerande svenskspråkiga församlingar är att grunda Den svenskspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Fria och vilda fantasier? Visst!
Men börjar det inte bli hög tid att låta fantasin flöda när det gäller den finlandssvenska kyrkliga sektorn?

Stig Kankkonen



Lite av en äventyrare är han nog, Aatto Lamminpää. I stället för den Transsibiriska järnvägen tar han den Transit-Sibiriska landsvägen och kör den 6 000 kilometer långa vägen till Sibirien. Med sin Ford Transit, årsmodell 1989. 26.11.2014 kl. 11:25

Tyska kyrkan Tyska församlingen Deutsche kirche . Eget dagis, lånad präst och medlemmar över hela landet, det är några av hemligheterna bakom Tyska församlingens starka gemenskap. 26.11.2014 kl. 00:00

Sociologen Thomas Rosenberg kritiserar både församlingarna och medierna för bristfällig information inför församlingsvalet. 25.11.2014 kl. 00:00

gravskändning. Den tidigare talmannen och bankdirektören Thorvald Erikssons grav i Mariehamn har utsatts för kraftig vandalism, rapporterar Nya Åland. 24.11.2014 kl. 12:44

GLS. Premiären för GLS verkar ha gett mersmak bland såväl deltagare som arrangörer. 24.11.2014 kl. 12:37

Johannes församling. Församlingsrådet i Johannes församling har beslutat att på nytt låta lediganslå en ledig kaplanstjänst. Två personer hade sökt tjänsten som lediganslogs tidigare i höst. 21.11.2014 kl. 11:33

maria sundfors. Maria Sundfors skrev ut sig ur den lutherska kyrkan i början av 2000-talet, då hon kände att det fokuserades för lite på den personliga tron. 20.11.2014 kl. 14:14

jämställd äktenskapslag. – Som präster känner vi att vi måste göra något åt att det finns grupper i samhället trycks ner, säger Ilmari Syrjälä, en av prästerna bakom videoklippet "Jokainen on vähän homo". 14.11.2014 kl. 10:37

psalmbokstillägget. 150 förslag till nya psalmer i psalmbokstillägget har nu publicerats. Du ska inte tro det blir sommar, Nu i den heliga timmen och Bara i dig har min själ sin ro är tre av dem. 14.11.2014 kl. 10:24

Efter kontrollräkning korrigerades valresultatet i Karleby svenska församling. Kyrkpressen kompletterar också listan över invalda i Johannes församling. 14.11.2014 kl. 09:44

Fjorton kandidater från valmansföreningen Vi i Vanda samt deras ombud begär att valnämnden i Vanda svenska församling utreder hur församlingsvalet gått till i församlingen. 12.11.2014 kl. 15:29

– Församlingar måste kunna framföra missnöje om de inte anser sig ha fått den service de har betalat för, säger Björn Vikström. 11.11.2014 kl. 13:01

Nykarlebyborna stod i kö för att få rösta på söndagen. Under de två timmar S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby var röstningplats fick valfunktionererna vara igång så gott som hela tiden. Först efter en och en halv timme kom den första pausen då Gurli Dumell passade på att massera Majlis Nyviks axlar. 11.11.2014 kl. 12:58

I Karleby svenska församling sker ingen drastisk förändring mellan de två listorna, Kristus i Centrum och Alla Gemensamt. I församlingsrådet ökade Kristus i Centrum med en plats på bekostnad av Alla Gemensamt. Fördelningen är då åtta mot fyra. 11.11.2014 kl. 12:10

Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21