Kärlek och hat

Ledare. Ledare 34/2007 Finns det tiotusentals personer i våra europeiska samhällen som hatar västvärlden och är beredda att ta till yttersta våld – läs mörda – för att bekämpa vår frihet och vår demokrati? 21.8.2007 kl. 00:00
Finns det tiotusentals personer i våra europeiska samhällen som hatar västvärlden och är beredda att ta till yttersta våld – läs mörda – för att bekämpa vår frihet och vår demokrati?
Det är en av de frågor som Svante Lundgren reflekterar kring i sin angelägna artikel Det islamistiska hotet i senaste nummer av Finsk Tidskrift. Lundgren är docent i judaistik vid Åbo Akademi.

Frågan är skrämmande i all sin nakenhet och direkthet.
Förmodligen finns det de som menar att den inte alls borde ställas. Redan som sådan kan den ju sägas kasta en mörk skugga över åtminstone en del muslimer. Och det anses vara allt annat än politiskt korrekt i kretsar som lovsjunger framväxten av så kallade mångkulturella samhällen.

 
Illustration: Jan Lindström
Såväl genomförda som planerade självmords- och andra terrorattacker som utförliga vetenskapliga undersökningar av hur muslimer – också i Europa – ser på den västerländska kulturen visar i alla fall utom allt tvivel att här finns ett stort och allvarligt problem.
Frågan är alltså inte om det finns något att diskutera, utan om och i så fall hur problemen och utmaningarna skall diskuteras.

Lundgren kommenterar inställningen att inte diskutera så här:
”Ovilligheten att tala om dessa problem motiveras alltid med att man inte får ge de främlingsfientliga krafterna vatten på kvarn. I själva verket ger man dessa krafter vatten på kvarn genom att tiga, lägga locket på och censurera. På så sätt förstärker man intrycket att myndigheterna inte vill ha en öppen debatt utan sopar problemen under matten därför att de är rädda för hur vanligt folk reagerar.”

Å andra sidan visar undersökningar som också Lundgren hänvisar till att redan en diskussion om de aktuella problemen kan ses och ses som rasistisk och som uttryck för islamofobi.
Den aktiva feltolkningen används sedan som ytterligare ett belägg för att väst inte respekterar muslimer och deras tro och att konfrontationer därför inte endast är nödvändiga utan nödvändiga.

Situationen är lindrigt sagt komplicerad. Så komplicerad att man med fog kan ta till det gamla talesättet som säger att man har rumpan bak oberoende av hur man vänder sig.

Eftersom redan diskussioner kan leda till allt större problem skulle det gälla att hitta en gemensam ”odiskutabel” utgångspunkt för meningsutbytet.
Vad kan då vara naturligare än att diskutera vilka uttryck islam och kristendomen tar sig. Alltså att se vilka frukter de olika träden bär och vad frukterna säger om trädet.

Ta till exempel detta med martyrskap.
Ordet martyr kommer av grekiska martys, i genitiv martyros och avser ett blodsvittne, ett vittne som med sitt liv fått plikta för sin tro för att andra inte delar hans eller hennes tro. En kristen martyr vittnar med andra ord om sin Gud, som uppmanat alla kristna att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv.
Också och kanske i synnerhet sina fiender.

I de sammanhang där ordet martyr i dag i allmänhet används är innebörden en helt annan.
De självmordsattacker som utförs av så kallade muslimska fundamentalister ger mördarna martyrstatus och fribiljett till paradiset.
Här är det alltså inte fråga om personer som hellre låter sig dödas än att de avsvär sig sin tro. Här är det fråga om personer som själva tar livet av sig och av så många andra som möjligt.

Våldshandlingarna sker skrämmande nog – som Lundgren konstaterar – av hat till vad västvärlden är och inte av hat till vad den gör.
Slutsatsen av det konstaterandet är klar: det finns mycket lite, kanske ingenting, som vi kan göra för att få dem som hatar oss för vad vi är att älska oss för vad vi gör.

Så kanske den största frågan blir vad det sist och slutligen finns att diskutera om och med vem eller vilka diskussioner kan föras?
En sak torde vara helt klar: företrädare för den så kallade västvärlden kan aldrig framgångsrikt diskutera fredlig samexistens med muslimska fundamentalister som ser dem som fiender som måste mördas. Den diskussionen måste föras i den muslimska familjen.

Stig Kankkonen



kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00