Maskiner av kött och blod

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga.

 
Illustration: Jan Lindström

För en dryg månad sedan presenterade Matti Vanhanens andra regering sitt regeringsprogram. Det första avsnittet i kapitlet om välfärdspolitiken är något av ett eko eller eftersken av det som sades under valkampanjen: ”Med uppmuntran och omsorg mot 2010-talet”.

I de diskussioner som nu förs lyser dock omsorgen om dem som har det sämst ställt i samhället mer eller mindre helt med sin frånvaro. Det samma gäller omsorgen om dem som tagit som sin uppgift att ta hand om gamla, sjuka samt socialt och ekonomiskt utslagna.
Då mandaten och makten är tryggade återgår de finländska politikerna till den normala lunken vilket innebär att medborgarna, människorna, inte längre har ett värde i sig utan förvandlas till maskiner vars enda uppgift är att trygga Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft.

Följande citat ur rege-ringsprogrammets kapitel om välfärdspolitiken visar vad som avses:
”Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft bygger på friska och välmående människor. Social- och hälsovårdspolitiken har som mål att främja hälsan, funktionsförmågan och initiativförmågan samt att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.”
Friska och välmående människor är alltså inte ett mål i sig, utan de behövs för att trygga landets ekonomiska framgång och konkurrenskraft. Samma betoningar återkommer direkt och indirekt genom hela regeringsprogrammet.

Utgår man från att rege-ringsprogrammet är ett uttryck för de medverkande partiernas samlade uppfattning om och syn på människan, på samhället och på förhållandet mellan individ och kollektiv är bilden skrämmande.
Att de partier som nu är i opposition skulle utmana regeringspartierna på denna punkt är inte att hoppas på. Att se på medborgarna, på människorna, som maskiner av kött och blod är så allmänt och accepterat att ingen reagerar.

Vi lever helt enkelt med ett normsystem där människan degraderats till det som filosofen och teologen Hannah Arendt i sin bok Vita Activa kallar ”instrumentum vocale”, ”röstförsedda verktyg”.

Vilka konsekvenser detta har fått är redan uppenbart.
Barns rätt att födas bedöms i allt högre grad utgående från om de kan anses bli goda produktions- och konsumtionsenheter eller om de tär på ekonomin och konkurrensförmågan. I detta nu gäller detta huvudsakligen foster med Downs syndrom, men ingen tror väl att det i framtiden är det enda kriteriet för ett nej till att få födas?
Att åldringar och sjuka tvingas ligga i sin egen avföring medan stora summor satsas på att ”nyttiga” medborgare skall få en guldkant på tillvaron för att producera ännu mera hänger naturligtvis ihop med det rådande normsystemet.

Att normsystemet kunnat bli så sjukt beror i hög grad på att de som drabbas saknar allt som behövs för att göra sig hörda. Att de för några veckor inför ett riksdagsval lyfts fram i ljuset för att sedan igen glömmas är varken uppmuntrande eller uttryck för omsorg. Det är skamligt och förnedrande.
Att evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte har ansett det vara nödvändigt att kraftfullt och synligt konfrontera de politiska beslutsfattarna med konsekvenserna av deras människosyn är också skamligt och förnedrande.

Stig Kankkonen



relationer. När föräldrar skiljer sig måste de gräva fram all den mognad de har inom sig och till och med visa generositet. – Om man klarar av att lägga undan sina egna känslor och i första hand tänka på barnet ångrar man det inte efteråt, säger Heli Pruuki som skrivit en bok om barn och skilsmässor. 13.9.2017 kl. 20:38

ärkebiskopval 2018. Biskopen i Esbo stift, Tapio Luoma, har meddelat att han står till förfogande i ärkebiskopsvalet nästa år. 13.9.2017 kl. 17:05

äktenskapsfrågan. ”Allvarligt klander” (vakava moite). Det blev konsekvensen för att prästen Kai Sadinmaa, mot Helsingfors domkapitels rekommendationer, vigt två samkönade par. 13.9.2017 kl. 11:31

kyrkoherde. Igår kväll valde församlingsmedlemmarna i Mariehamn Mari Puska till ny kyrkoherde. Hon fick 340 röster, medan motkandidaten Monica Cleve från Ekenäs fick 153 röster. 11.9.2017 kl. 12:50

livsmedel. Vackra bilder från den grekiska ön Santorini ska hjälpa till att sälja grekisk yoghurt för livsmedelskedjan Lidl. Men korsen som finns på kyrkorna på bilderna som livsmedelskedjan använder får inte vara kvar. De har redigerats bort digitalt, vilket en belgisk kund upptäckte och klagade över. 7.9.2017 kl. 18:59

sorg. Det hjälper att vara tacksam, säger Patrik Hagman, som skrivit en bok om sitt livs stora förluster. 7.9.2017 kl. 10:37

vigselrätt. Kyrkan borde inte avstå från vigselrätten, är resultatet i den utredning som överräcktes till biskopsmötet på onsdagen. Istället föreslår professor Eila Helander en kompromiss där anhängare av både sidor kan verka i samma kyrka. 6.9.2017 kl. 15:13

sorg. Så länge hon har åhörare berättar hon om honom. – Är jag ensam så skriver jag, säger Eva Hietanen. 31.8.2017 kl. 09:52

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

val. Många har uttryckt sin besvikelse över det saknas kvinnliga biskopar i Finland. Nu ställer prästen och forskaren Heli Inkinen upp i ärkebiskopsvalet. 29.8.2017 kl. 15:22

Kultur. Det här är inget självbiografiskt verk. Men smärtan i Adrian Pereras dikter är inte fiktiv, den luktar och den känns. 29.8.2017 kl. 13:19

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Borgå. Svenska församlingshemmet säljs och domkyrkoförsamlingens verksamhet och personal flyttas till finska församlingshemmet – så lyder det utkast till fastighetsstrategi som gemensamma kyrkorådet i Borgå godkände förra torsdagen. 28.8.2017 kl. 16:13

Förberedelse. Kom i tid till kyrkan, ta inte för tjocka kläder och ät en ordentlig frukost! Här är tipsen ni inte vill missa om konfirmationen närmar sig. 25.8.2017 kl. 10:40

arbetsutmattning. Från glädje och energi till cynism och glädjelöshet. Så gick det när Nina Nores-Syvänen drabbades av arbetsutmattning. 24.8.2017 kl. 14:03

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16