Lagom stora krav sporrar

Människa. Det är inget ovanligt med troende idrottare. Jag har aldrig känt mig ensam som kristen. 19.3.2007 kl. 00:00

Det är inget ovanligt med troende idrottare. Jag har aldrig känt mig ensam som kristen.


Han kommer från ett pass med återhämtande träning efter gårdagens match. Efter intensiv träningsperiod pyr önskan att spela ligamatcher.
Fotbollen blev tidigt viktig. I barndomen vid sidan av fiolen och ishockeyn. Men i femtonårsåldern gällde det att välja.

– Det var inte ett svårt val, säger Niklas Storbacka, mittfältare i FF Jaro.

Han har spelat proffsfotboll i tolv år. Mellan varven har han studerat matematik och fysik och fick just papper på sin gymnasielärarkompetens. Han konstaterar att det är en trygghet att ha en utbildning, men ännu är det fotbollen som gäller.

 – Fotbollen präglar ens identitet då man hållit på så här länge. Det går att leva på fotboll. Någon annan inkomst har jag inte. Jag är nöjd över att få betalt för det jag mest tycker om att göra.
Jobbet kommenteras fritt

Som fotbollsspelare är man i högsta grad en offentlig person.

– På det sättet är mitt jobb annorlunda. Allt det jag gör bedöms i tidningarna. Ute på stan kommer folk ock kommenterar både då det gått bra och dåligt. Det är sådant man måste lära sig leva med det. Klarar man inte av att ta kritik, kan man inte spela fotboll. Folk betalar för att se oss spela, så visst har de rätt att ha en åsikt. Det är ju också roligt att Jaro engagerar. Att vi kan göra reklam för staden. I laget är det tränarens ord som gäller.

Sökte livets mening

Hemma i Esse gick han som alla andra söndagskola och sjöng i barnkören. I femtonårsåldern han började fundera på meningen med livet och vad som händer efter döden. Skriftskolan kom vid lämplig tidpunkt.

– Vi hade en bra ungdomsgrupp i Esse. Det fanns äldre att diskutera med, man kunde fråga om allt man ville veta. Där växte min tro. Tron ger mig en slags grundtrygghet.

Med det jobb han har blir kyrkbesöken få, men söndagskvällarnas Fokus i Församlingscentret i Jakobstad ger kristen gemenskap. Där har barnen eget program. Dit är tröskeln låg och där finns trevliga människor.

– Inte är det ovanligt med troende idrottare, jag har inte någon gång känt mig ensam som kristen. Inte är jag heller någon offensiv evangelist. Alla vet vad jag står för och ibland tar någon upp trosfrågor. Jag tror att alla i något skede av livet bearbetar dem.

Läs mera om Niklas Storbacka i papperstidningen 12/2007.

Kerstin Haldin-Rönn



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26