Spåttlight behöver vi inte

Ledare. Ledare 12/2007 Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler. 15.3.2007 kl. 00:00

På tv-programmet Spotlights hemsida står bland annat följande: ”Det är vår plikt och vårt uppdrag att granska en så offentligt person som Roger Broo eftersom han innehar en unik maktställning i Svenskfinland i egenskap av både förvaltningsdirektör vid akademin och styrelseordförande för Svenska Kulturfonden.”


Så är det förstås. Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler.
Sker inte det kan Spotlight snabbt förvandlas till Spåttlight.

Den etiska utgångspunkten och målet för all journalistisk verksamhet måste vara att ge allmänheten korrekt och betydelsefull information, som gör det möjligt att bilda sig en riktig uppfattning om det som behandlas.
Detta gäller självfallet också den journalistiska granskningen av maktstrukturer, maktutövning och enskilda makthavare.

Ser man på televisionsprogrammet Spotlights behandling av Roger Broo ur detta perspektiv måste man ställa frågor.
Var målsättningen med programmet att ge en korrekt bild av Broos långvariga verksamhet vid Åbo Akademi? Gav programmet en sådan korrekt och betydelsefull information som gjorde det möjligt att få en riktig uppfattning om Broos verksamhet och om Åbo Akademi?
Eller var målsättningen kanske att gå åt Broo och presentera endast sådan information som stödde den målsättningen?

Tyvärr blir intrycket att det senare.
Endast det som talar mot Broo presenterades och det dessutom så att allt negativt ges stor tyngd och lika stort värde och hur betydelsefullt det ena eller det andra är för helheten förefaller ha saknat intresse.
Dessutom får Broo åtminstone indirekt bära hundhuvudet också för sådant som han egentligen inte alls har att göra med. Som till exempel påstådda missar i revisionen och traditionella sätt att sköta vissa saker.

I jakten på Broos ära och trovärdighet misstänkliggörs också sådant som i mera normala sammanhang ses som förutsättningar för framgångsrik verksamhet.
I allmänhet ses omfattande nätverk och goda kontakter som ett plus. Och sällan är det väl negativt att vara känd som en person med hjärtat på rätta stället.
I Spotlights granskning av Broo blev det plötsligt suspekt, på gränsen till kriminellt, att ha ett omfattande, fungerande nätverk.

Vad kapitlet Rex eller andra eventuella oklarheter beträffar finns det naturligtvis ingen orsak att försvara Broo. Fel är fel.
Men det finns inte heller någon anledning att på basis av verkliga eller antagna felsteg misstänkliggöra Broo och allt det som han gjort under 30 år och frånta honom all ära och redlighet.

Spotlight skulle med tanke på programmets trovärdighet och värdighet ha vunnit på att komma ihåg åttonde budet, som säger att man inte skall bära falskt vittnesbörd mot sin nästa, plus Luthers förklaring: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda och baktala vår nästa eller bringa honom i ont rykte; utan vi skola urskulda honom, tänka och tala gott om honom och tyda allt till det bästa.”


Stig Kankkonen



Världen. När biskop emeritus Bengt Wadensjö såg resultaten av en ny undersökning om vad svenskar känner skuld och skam för kände han behov av att skriva en ny syndabekännelse. 1.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Mickelsmäss är det folkliga namnet på Mikaelidagen, änglarnas dag, som firas på söndag. – Dagen skulle knappast ha blivit en så stor folklig festdag om det inte hade varit brytningstid i arbetsåret, säger Carola Ekrem, förste arkivarie vid Folkkultursarkivet. 30.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Ett 20-tal frivilligorganisatioiner i Norden drog i början av veckan i gång kampanjen Keep them safe med syfte att få de nordiska länderna att respektera FN:s flyktningskommissariats riktlinjer. 29.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den amerikanska stormarknadskedjan Wal-Mart försöker sig på att sälja actionfigurer som föreställer bibliska karaktärer. Åtgången är rykande, speciellt i sydstaterna. 29.9.2007 kl. 00:00

Människa. Mycket av det vi tror vi måste syssla med kan skalas bort. Malin Karlsson gjorde det och fick tid för sina barn, för daglediga och för bön. 28.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Paulo Coelho är den brasilianska författaren som erövrat världen med böcker som handlar om att bege sig ut på pilgrimsfärd och hitta sitt sanna jag. I den färska boken Häxan från Portobello heter hans huvudperson Athena: en vacker kvinna som bestämmer sig för att ta sitt liv i sina egna händer och odla sin övernaturliga begåvning. 28.9.2007 kl. 00:00

Kultur. På bokmässan i Göteborg i helgen kan besökare ladda ner hela Bibeln som ljudbok på sin egen mp3-spelare, sin mobil eller på ett minneskort. 28.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biståndsfonden KvinnoBanken som Kyrkans Utlandshjälp lanserade i maj har under sina första fyra månader samlat in 225 000 euro för att stöda kvinnor i u-länderna. 27.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är salsakväll i församlingshemmet i Karis. Det bjuds varken på latinodans eller ens spansk sås, däremot står ett dukat bord i aulan. Ett insidertips säger att salsa skall läsas Salig Samling. 27.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De offentliga motsättningarna mellan kyrkan och Utlänningsverket bilades åtminstone till tre delar vid ett gemensamt seminarium förra veckan. 27.9.2007 kl. 00:00

Människa. I tiderna fick Dan Krogars inte någonting ut av sitt skribaläger, men i dag jobbar han med att hjälpa ungdomar hitta en tro och ett meningsfullt liv. 27.9.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna ledare i USA har bett Kyrkornas Världsråd skicka sitt fredsteam på besök till USA för att hjälpa amerikanerna att få bukt med de stora vapenvåldsproblemen i landet. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den tecknade tv-serien om USA-familjen Simpson är högkultur, på samma sätt som de bästa barnböckerna. Samtidigt ger den uttryck för tuff kritik mot amerikanskt samhälls- och kyrkoliv. 26.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

begravning urna kurs malm. Begravningar. 49,22 procent av alla begravningar i Finland genomfördes förra året genom kremering. Det visar den färskaste statistiken från Begravningsverksamhetens centralförbund i Finland. 22.2.2016 kl. 13:35

Kyrkomötet. Bara en under 30 valdes in i det nya kyrkomötet. NAVI-gruppen, som är de unga vuxnas påverkningsgrupp i kyrkan, skyller på valsystemet. 22.2.2016 kl. 13:21

Hur gör man en andlig bildningsresa? Carina Nynäs har lärt sig att det gäller att hitta rätt sällskap under vandringen. 19.2.2016 kl. 13:04

Den asylsökandes berättelse om hot och våld frågasätts. KP följer upp saken. 17.2.2016 kl. 16:55

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33