Spåttlight behöver vi inte

Ledare. Ledare 12/2007 Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler. 15.3.2007 kl. 00:00

På tv-programmet Spotlights hemsida står bland annat följande: ”Det är vår plikt och vårt uppdrag att granska en så offentligt person som Roger Broo eftersom han innehar en unik maktställning i Svenskfinland i egenskap av både förvaltningsdirektör vid akademin och styrelseordförande för Svenska Kulturfonden.”


Så är det förstås. Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler.
Sker inte det kan Spotlight snabbt förvandlas till Spåttlight.

Den etiska utgångspunkten och målet för all journalistisk verksamhet måste vara att ge allmänheten korrekt och betydelsefull information, som gör det möjligt att bilda sig en riktig uppfattning om det som behandlas.
Detta gäller självfallet också den journalistiska granskningen av maktstrukturer, maktutövning och enskilda makthavare.

Ser man på televisionsprogrammet Spotlights behandling av Roger Broo ur detta perspektiv måste man ställa frågor.
Var målsättningen med programmet att ge en korrekt bild av Broos långvariga verksamhet vid Åbo Akademi? Gav programmet en sådan korrekt och betydelsefull information som gjorde det möjligt att få en riktig uppfattning om Broos verksamhet och om Åbo Akademi?
Eller var målsättningen kanske att gå åt Broo och presentera endast sådan information som stödde den målsättningen?

Tyvärr blir intrycket att det senare.
Endast det som talar mot Broo presenterades och det dessutom så att allt negativt ges stor tyngd och lika stort värde och hur betydelsefullt det ena eller det andra är för helheten förefaller ha saknat intresse.
Dessutom får Broo åtminstone indirekt bära hundhuvudet också för sådant som han egentligen inte alls har att göra med. Som till exempel påstådda missar i revisionen och traditionella sätt att sköta vissa saker.

I jakten på Broos ära och trovärdighet misstänkliggörs också sådant som i mera normala sammanhang ses som förutsättningar för framgångsrik verksamhet.
I allmänhet ses omfattande nätverk och goda kontakter som ett plus. Och sällan är det väl negativt att vara känd som en person med hjärtat på rätta stället.
I Spotlights granskning av Broo blev det plötsligt suspekt, på gränsen till kriminellt, att ha ett omfattande, fungerande nätverk.

Vad kapitlet Rex eller andra eventuella oklarheter beträffar finns det naturligtvis ingen orsak att försvara Broo. Fel är fel.
Men det finns inte heller någon anledning att på basis av verkliga eller antagna felsteg misstänkliggöra Broo och allt det som han gjort under 30 år och frånta honom all ära och redlighet.

Spotlight skulle med tanke på programmets trovärdighet och värdighet ha vunnit på att komma ihåg åttonde budet, som säger att man inte skall bära falskt vittnesbörd mot sin nästa, plus Luthers förklaring: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda och baktala vår nästa eller bringa honom i ont rykte; utan vi skola urskulda honom, tänka och tala gott om honom och tyda allt till det bästa.”


Stig Kankkonen



Ledare. Kyrkan saknar mod att experimentera och söka och att handla innan problemen ramlar över oss. Kyrkan måste allvarligt tänka efter hur den bäst möter människors behov. Men i kyrkan finns kulturella och attitydmässiga hinder för utvecklandet av nya församlingsstrukturer. Fritt översatt var det ungefär så här som Esbo stifts biskop Mikko Heikka nyligen i en artikel i Ilta-Sanomat (15.4) beskrev situationen i kyrkan i dag. 24.4.2008 kl. 00:00

Kristina Fernström. Han är så lång att jag måste luta mig tillbaka i stolen och speja uppåt för att se hans ansikte. Inte ens då går det så bra. Vårsolen bländar. Och så är han ju svart dessutom. 24.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma delade på onsdagen ut Sankt Henrikskorset till president Martti Ahtisaari och prosten Paul Saar. Professor Seikko Eskola tilldelades Mikael Agricolakorset. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen-redaktörerna tenderar att tro att läsarna har större kunskaper än de har. Det här visar Mira Strandbergs pro gradu-uppsats om referensbindning i tidningens texter. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets FMS) kostnader för arbetet utomlands steg år 2007 till 20,3 miljoner euro. Totalkostnaderna för verksamheten var 26,7 miljoner. Understödet från församlingar och samfund uppgick till 14,2 miljoner, enskilda donationer till 3 miljoner. Finlands utrikesministerium beviljade FMS5,7 miljoner euro för biståndsarbete. 23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.     23.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Påven Benedictus XVI talade inför FN:s generalförsamling i New York med skärpa om mänskliga rättigheter och rätten för alla människor i världen att utöva sin religion, skriver Dagen. 22.4.2008 kl. 00:00

Världen. 4 000 människor demonstrerade i Bryssel mot det våld som de kristna i Irak utsätts för. 22.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. (kyrkklockorna ringer) står det på skärmen. Hörselskadades behov uppmärksammas i kyrkan. 22.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Malagas katolska biskop Don Antonio Dorado har uttryckt sitt djupa deltagande i samband med bussolyckan i Spanien. 22.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Präster och frivilliga församlingsmedlemmar har ställt upp för att hjälpa de som drabbats av den tragiska olycka i Spanien där nio finländare omkom när en buss krockade med en rattfyllerist på lördag kväll. 21.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand uttrycker sitt djupa deltagande med anledning av den tragiska bussolyckan i Malaga. 21.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det är i kyrkan de viktiga händelserna i livet, dop, bröllop och begravning, sker. Det anser åtta av tio eller 91 procent svenskar enligt en färsk undersökning som Svenska kyrkan gjort i samarbete med SCB. Undersökningen visar på ett starkt stöd (85 procent) för kyrkobyggnaden, även hos icke-medlemmar. 20.4.2008 kl. 00:00

Kultur. – Till vårt lopptorg kommer det hela tiden använda biblar, säger Ingvor Huhtamäki på Allkristen bokhandel i Vasa. Vi tar gärna emot dem, de är absolut inget problemavfall. 19.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Försöket att göra en kvalitativ satsning på den kristna tron mitt i stan gick hem. Nu får konserten Quest en uppföljare. 18.4.2008 kl. 00:00

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00