Landets biskopar tar ställning för Halide Latifi

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand har på de lutherska biskoparnas vägar lämnat in ett ställningstagande till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol. 7.3.2007 kl. 00:00

Biskop Gustav Björkstrand har på de lutherska biskoparnas vägar lämnat in ett ställningstagande till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol.


Landets lutherska biskopar talar i ställningstagandet för den utvisningshotade 71-åriga kosovoalbanska flyktingkvinnan Halide Latifis rätt att bli kvar i Finland.

I ställningstagandet säger biskoparna att man kan fråga sig om det finns uppenbara brister i vårt lands sätt att behandla dylika frågor när det gäller kärleken till nästan och rimligheten i besluten. Biskoparna påminner om vårt ansvar för den lidande och nödställda människan och om att hennes situation bör ses som en helhet, så att alla aspekter beaktas. Barmhärtighet och kärlek måste vara riktmärket för allt vårt handlande när det gäller vår nödställda nästa, skriver biskoparna.

Biskoparnas uttalande 

 
En grupp kulturarbetare i Finland har vädjat till landets lutherska biskopar till förmån för den utvisningshotade 71-åriga kosovoalbanska flyktingen Halide Latifi, som enligt uppgift lider av depression och är delvis förlamad. Tidigare vädjanden från medborgarhåll till förmån för henne har inte lett till resultat. För närvarande pågår namninsamlingar för kvinnan bland annat i Borgå stad. Enligt utlänningsverket har Halide Latifi inte sådana familjebindningar till landet som skulle möjliggöra ett positivt beslut. Utlänningsverket har inte heller ansett sig kunna fatta ett positivt beslut om uppehållstillstånd på basen av individuella mänskliga orsaker. Besvär är i det senare fallet inlämnat till Helsingfors förvaltningsdomstol, men hon kan utvisas redan under den behandling av frågan som brukar ta i medeltal ca 7 månader, detta trots att hennes brorson, hos vilken hon bor, har lovat att sörja för henne.

På basen av den utredning vi har gjort kan man fråga sig om det finns uppenbara brister i vårt lands sätt att behandla dylika frågor när det gäller kärleken till nästan och rimligheten i besluten. Den gällande lagstiftningen har av utlänningsverket tolkats strängt både när det gäller familjebegreppet och definieringen av de individuella mänskliga orsakerna som skulle medge ett positivt beslut.
När det gäller familjebegreppet borde man i betydligt högre utsträckning beakta det lands traditioner därifrån personen ifråga kommer. Grundlagsutskottet har betonat att man när det gäller det skydd som enligt de mänskliga ensamrätterna tillkommer flyktingar också borde beakta att familjebegreppet kan ha en vidare innebörd i andra delar av världen än det har hos oss. Den praxis som har utformats i vårt land är för starkt dominerad av vår egen tolkning av familjebegreppet.

När det gäller frågan vad som kan anses vara tillräckliga individuella mänskliga orsaker för ett positivt beslut har också denna aspekt tolkats mycket strikt av Utlänningsverket. Man borde som lagstiftningen förutsätter klarare beakta om ett negativt beslut måste betraktas som oskäligt för den sökande med tanke på hälsotillståndet, de band som har uppstått i landet eller med tanke på de förhållanden som den sökande skulle komma till i sitt hemland. När det gäller den sistnämnda aspekten är det intressant att Finland i motsats till de övriga nordiska länderna har lyckats sända tillbaka personer till Kosovo, fastän 90-95 % av de traumatiserade människorna därifrån inte kan få adekvat medicinsk hjälp i sitt hemland. Latifis möjligheter att få denna vård i Kosovo torde kunna betraktas som ringa. Fastetiden påminner oss om allas vårt ansvar för den lidande och nödställda människan, inte bara i vårt eget land utan var hon än befinner sig. Hennes situation bör ses som en helhet, så att alla aspekter beaktas. Barmhärtighet och kärlek måste vara riktmärket för allt vårt handlande när det gäller vår nödställda nästa.


Borgå den 6 mars 2007

För de lutherska biskoparna i Finland

Gustav Björkstrand Biskop i Borgå stift

KT



KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31