Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30