Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Samhälle. Chefen för Kyrkans familjerådgivningscentral Martti Esko tycker att den nya finska reality-tv-serien Biologinen kello är smaklös och lättsinnig. 6.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Verksamhetsutgifterna för Kyrkans Utlandshjälp steg 2008 med 15,6 procent till 27,2 miljoner euro. Sammanlagt 2,2, miljoner euro ur fonderna användes för biståndsarbete. 6.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. På morsdagens afton samlas motorister till nationell motoristmässa i Lundo i Egentliga Finland. 5.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Finström-Geta väljer kyrkoherde den 17 maj. Tidningen Nya Åland har följt med valpredikningarna och satt betyg på kandidaternas talanger. 5.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Samfälligheten i Karleby har jobbat aktivt för att handikappade ska kunna besöka kyrkor och församlingshem. 5.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Solen sken från klarblå himmel när Jesusmarchen tågade iväg på första maj. Se bilder!   4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. FST5 träffar biskopskandidaterna i programmet Närbild. 4.5.2009 kl. 00:00

Världen. Beslutet om att slakta alla grisar i Egypten har lett till våldsamma uppror bland landets kristna kopter som både föder upp och äter grisarna. Nu erkänner hälsovårdsmyndigheterna att grisslakten inte hade med svininfluensan att göra. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Högstadieeleverna i Berlin kan inte heller i framtiden välja mellan ämnena etik och religion. Vid en folkomröstning förra veckan vann nej-sidan med 51,3 procent  av rösterna mot 48,5 % ja-röster. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. De ekonomiskt sämre tiderna leder till att många söker sig till kyrkan. 3.5.2009 kl. 00:00

Världen. Påven Benedictus XVI fyra dagar långa resa till Det Heliga landet firas med nytryckta frimärken. 2.5.2009 kl. 00:00

Världen. Utredningarna kring den häktade rwandesiska pastorn från Borgå leder till en unik folkmordsrättegång i USA. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Valborg och första maj har en lång ”förhistoria”. Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. 30.4.2009 kl. 00:00

Världen. Varje år besöker tusentals unga vuxna och ungdomar kommuniteten i Taizé. Att komma till Taizé är ett sätt att få lite avstånd till sitt vardagsliv för att reflektera, samtala med andra och söka sin väg i livet.   2.5.2009 kl. 00:00

Världen. Situationen för de civila i norra Sri Lanka har övergått till en katastrof. Över 100 000 personer lyckades komma ut från området förra veckan men tiotusentals civila är ännu fångade mitt i striderna. 30.4.2009 kl. 00:00

Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

församlingsvalet. De första siffrorna från församlingsvalet visar att valdeltagandet i förhandsröstningen i många större församlingar stannar på en lägre nivå än för fyra år sedan. Ett undantag är de svenska församlingarna i Helsingfors. 12.11.2018 kl. 10:05

kyrkoherdetjänst. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Kvevlax församling har lockat en sökande. Det är Fredrik Kass som för närvarande jobbar som sakkunnig inom ungdomsarbete på Kyrkans central för det svenska arbetet i Helsingfors. 9.11.2018 kl. 18:28