Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Teologi. Finska Missionssällskapets stipendiat Chen Xun doktorerade i teologi vid Helsingfors universitet den 3 oktober. 6.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. Det föreslår gudstjänstutskottet i Svenska kyrkan i sitt betänkande till kyrkomötet. 5.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. 5.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälp beviljar 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa offren för onsdagens jordbävning på ön Sumatra i Indonesien. 3.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Flera kyrkor i USA ordnar välsignelseakter för husdjur i början av oktober, rapporterar Dagen. 4.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans program på bokmässan i Göteborg lockade mer än 11 000 besökare, rapporterar Svenska kyrkan. 2.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Störtregnen har åstadkommit stor skada i Tarza i södra Mauretanien. Finska Missionssällskapet (FMS) har beviljat 30 000 euro i katastrofhjälp för översvämningsoffer via Lutherska världsförbundet. 2.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

politiker. Småbarnspappan Johan Kvarnströms nya jobb är att vara riksdagsledamot. Han var en liten planta som stod intill ett stort träd, och nu måste han klara sig ensam. 29.5.2019 kl. 10:24