Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Kyrka. Ekonomi- och bokföringsreformen HeTa behöver utredas ytterligare. Det beslöt kyrkostyrelsens plenum igår. 21.10.2009 kl. 00:00

Kyrka.  Kyrkostyrelsen beslöt igår att grunda Lovisanejdens kyrkliga samfällighet från början av 2010. 21.10.2009 kl. 00:00

Människa. En präst polisanmälde biskop Gustav Björkstrand i samband med att en åländsk församlings förvaltning satts under lupp. Men åländska polisen anser inte att det fanns skäl för åtal. 21.10.2009 kl. 00:00

Världen. Det traditionella missionsarbetet är långt ifrån vardagen inom det Lutherska världsförbundet i Colombia. Att göra folk till Jesu lärjungar, att döpa och lära i kristen tro, hör inte till den vardagliga verkligheten för de anställda. De arbetar hårt för att försvara de mänskliga rättigheterna och att förbättra livsvillkoren för de drygt fyra miljoner internflyktingarna i landet. 20.10.2009 kl. 00:00

Människa. Den 8 januari ifjol fick 26-åriga Fair Leonardo Bernal Porras ett telefonsamtal. Som en följd av detta gick han hemifrån. Klockan nio på morgonen den 2 mars gick 19-åriga Julian Oviedo Monroy ut för ett sköta ett arbetsärende. Han bad sina föräldrar spara maten åt honom, han skulle inte bli borta länge. Det var sista gången deras familjer såg dem levande. 20.10.2009 kl. 00:00

Världen. Tillvaron i den idylliska djungelbyn Tutunendo utanför staden Quibdo i Colombia är hotad. Gerilla, paramilitär och militären befinner sig bara ett stenkast från byn. 20.10.2009 kl. 00:00

Världen. Utjämningskampanjen som Finska Missionssällskapet (FMS) ordnar samlar i år medel för kampen för de mänskliga rättigheterna i Colombia. FMS verkar genom det Lutherska Världsförbundet (LVF) som arbetar med att stöda olika organisationer i provinserna Chocó och Arauca. Varför just där? 20.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Skolans religionsundervisning har en allt större betydelse med tanke på dagens globalisering. Det betonar representanter för såväl lutherska och ortodoxa kyrkan som för islam. 20.10.2009 kl. 00:00

Människa. När två nyckelpersoner för Fundación Joel Sierra i Saravena i provinsen Arauca i Colombia arresterades år 2003 måste nya krafter träda till. En av dem som gjorde det var en 19-årig kvinna som 2006 valdes till ledare. I dag är Sonia Milena Lopez en 26-årig tvåbarnsmor. 20.10.2009 kl. 00:00

Världen. Ett över fyrtioårigt krig där militär, paramilitär och gerillagrupperingar är involverade. Mord, kidnappningar, illegala avrättningar, godtyckliga arresteringar, interna flyktingar, landminor. 20.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stifts disciplinombud Kaj Rosendahl har inlett ett disciplinförfarande mot Mariehamns avstängde kyrkoherde Jan-Erik Karlström. Karlström ska nu svara på anklagelserna innan Domkapitlet beslutar om eventuellt straff. 20.10.2009 kl. 00:00

Världen. I dag samlas kyrkomötet i Sverige för att bland annat ta beslut i äktenskaps- och vigselfrågan. 20.10.2009 kl. 00:00

Insändare. Shalom! Må vi människor aldrig glömma Holocausten på Guds egendoms folk Judarna. Gud själv har lovat: den som välsignar Israel ska Jag välsigna!  Min bön tll Yeshua är att det ska finnas ett Judiskt-Kristet Center i varje by och stad i Finland. 19.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Mer än var tredje person eller 36 procent av samtalen till kyrkans samtalstjänst handlar om ensamhet. 19.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den ekonomiska och sociala krisen i Europa har nu blivit så svår att Röda Korset planerar att förändra sitt arbete. Allt fler Röda Kors-organisationer i Europa vittnar om att man nu måste bistå med hjälp till mat. 19.10.2009 kl. 00:00

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00